Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Denna entusiasm var oförminskad ännu under den första
landsflyktstiden, och han gladde sig då åt, att fransmännen »äntligen
lärt sig att lägga guillotinen på rätta stället». Men med 1794
svalnade hans förtjusning. Revolutionshjältarna pratade för mycket: »på
en dag störtade svearna fem konungar i en brunn, sade ingenting
och gnydde knappast fram några Torgnyord däröver, långt efteråt».
På sommaren kom det fullständiga omslaget med broschyren Rätt
eller alla samhällens eviga lag. Han vänder sig här mot den franska
revolutionens slagord: frihet, jämlikhet, kontrakt och allmänvilja.
Dessa principer — säger han — »äro alla negativa: frihet mot
tyranni, jämlikhet mot förnedring, kontrakt mot nödtvång, allas vilja
mot någras nyck, det är: de äro alla gjorda mot ont, men icke för
gott». Därefter börjar han det andra kapitlet: »då så mycket är
både i republiker och monarkier skrivet emot en endas vilja och
våld, ja, även mot någras vilja och våld, så kan jag fägna mina
läsare med en stor nyhet, då jag nu tänker skriva mot allas vilja
och våld». Broschyren är också i huvudsak riktad mot Rousseaus
lära om la volonté générale: »Vad tröst är för mig en pluralitet, när
de mesta naturligtvis äro de, som veta minst, ganska ofta utgöra
just dårarnas stora hop och alltid varit de, som hava gjort allt ont
på jorden, emedan det är klart, att intet tyranni varken kan
uppkomma eller bestå utan genom en pluralitets dumhet och galnes
vilja, ävensom tvärtom aldrig något gott och stort för allmän
lycksalighet har uppstått utan genom en endas förstånd eller hjältemod...
Just i samma mån som pluraliteten, vilken så lätt kan utgöras av
en rasande eller såld hop, synes fri, just i samma mån är
minoriteten, vilken så lätt kan bestå av de visaste och bästa, icke fri,
utan alla dessa måste erkänna en lag tvärtemot deras förnuft, måste
handla tvärtemot deras övertygelse, måste se sig tvungna att göra
just det, som de avsky.» Frihet kan man ej kalla detta, och det
har »icke någonsin varit så farligt i en monarki att tänka emot
monarkismen som i en republik att tänka mot republikanismen».
När du är en kvidande slav, »vad båtar det dig, att man hellre
kallar dina fjättrar republikens dekreter än tyrannens nycker». Den
nya princip, som Thorild tror sig hava funnit, är rätten. I en mängd
fall räcker hopens förstånd till att utröna, vad som är rätt, i några
fall måste man vända sig till ett fåtal lärde och i de viktigaste
frågorna blott till en enda.
Av sina republikanska anhängare betraktades Thorild efter detta
såsom en avfälling, men i viss mån med orätt, ty i själva verket
är det teoretiskt sett icke någon större skillnad mellan broschyren
1794 och memorialen 1786 och 1790, enligt vilka staten skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
