Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Thorild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Sanningens tidevarv uppgår! Låtom oss ej misskänna vår rätt och
vår lycksalighet.» Thorilds mening var tydligen, att hans blad
skulle bliva politiskt, angiva de riktlinjer, som regeringen borde
följa, och genom sin tidning ville han — såsom han drömt redan
i Lund — bliva »konungens vän» och vägledare. Men dessa artiklar
blevo ganska få. Den viktigaste av dem är den i juli införda artikeln
om friheten, och här få vi åter ett av Thorilds glansfulla
deklamationsnummer. Friheten är det obehindrade bruket av våra krafter
och förmögenheter. »Människan kan aldrig vara för fri, men för
kortsynt och dåraktig alltid.» Den fåkunniga statsläran vill sätta
en gräns för friheten i stället för att sätta en gräns för dårskapen.
»I sägen: längre och bättre skall du ej förstå det gudomliga. Där
ligger den symboliska boken. Renare och ädlare borgerligt vett
skall du ej hava. Där ligger förordningen. Högre eller annat snille
är förbjudet. Där — läs de helgade rimluntor. I menen väl, I
viljen akta oss för våda och fördärv, I huggen benen av människan,
på det hon ej måtte falla. Styra, upplysa, förädla, det är
regeringens stora, allmänna kallelse, men ej att kväva en enda naturens
kraft.»
Emellertid blevo dessa politiska artiklar färre, än Thorild från
början avsett. Anledningen var ett angrepp på hans
prenumerationsanmälan. Som vi minnas hade Thorild i denna vänt sig till
ungdomen: »Om 20 år äga och styra vi detta landet». Några dagar
senare lästes i Dagligt Allehanda följande dikt »Till dem, som om
20 år skola äga och styra detta landet».
I flaxande små gudomsungar
Med röst av örn och flykt av gås,
Om tjugo år I ären kungar,
Fast ännu tiggare, gunås.
Ert anspråk, billigt utan like,
Är ganska säkert, prinsar små!
Vem fan kan neka er ett rike,
Som ni prenumererat på?
Men vakten er — den största heder
Är av de största faror full.
Små prinsar! Vakten er, jag beder,
Den väg, som er till äran leder
Går mellan Danvik och Skanstull.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
