- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
251

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oxenstierna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

rokokon har kanske aldrig klätt sig i en mera förtjusande dräkt. I
detta vördiga palats — så börjar skaldebrevet —

I detta vördiga palats,
Vars byggnadstid all hävd förgätit
Och inom vars befästa plats
Kung Gylfe kanske middag ätit,
Ni minns i våra samtals lopp,
Att mången gång med trägna sinnen
Vi roades att leta opp
De forna tidevarvens minnen,
Och när vi lyckligen förmått
Att söka fram en åldrig saga,
Var det om kvällarna min lott
Att er densamma föredraga.


Så kom man att tänka på Wenngarns historia:

Hur kämparna från stridens prov
I gästbud inom dessa vallar
Ha delat sina härnadsrov,
Och druckit rus ur slagna skallar,
I denna sal, från valv förbytt,
Hur troll och jättar fordom sutit
Och genom tornets gluggar skjutit
Utur det förmak ni beprytt;
Hur den salong, där skenet faller
Från kronors gnistrande kristaller,
Förr inom detta vikingslott
Utav en spiseld lystes blott,
Som sprakade bland svarta galler,
När kämpen vid ett torrvedsbloss
Med porsöl, som i hornet jäste,
En saga på sin träbänk läste,
Där Voltaire läses nu av oss.


Så berättar han själva Disasagan i samma lekande, spirituella
konversationston med små maliciösa reflexioner åt höger och vänster.
Folket skulle förgås av hunger, om icke — så förkunnade oraklet
— en ung och fager mö infann sig hos konungen varken åkande,
ridande eller gående, varken klädd eller naken. Genom Dagligt
Allehanda nådde oraklet till Disa, hon hörde mänsklighetens röst
och beslöt att offra sig för den goda saken. Av nutidens anekdoter
finner man väl, att smädelsen, som aldrig underlåter att förfölja
oskulden, sökt sprida ut, att Disa utfört detta storverk för att få
tillfälle att för världen visa sin nakna skönhet. Så kan avunden
gjuta sin galla! Men man bör

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free