- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
186

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utlandet och Sverige

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den »götiska» strömningen i vår litteratur, utvecklar Montesquieu
vidare i detalj, och därmed hade själva grunden för klassicismens
människoideal raserats. Människan var icke överallt och i alla tider
densamma. Likväl hade man genom denna klimatlära ej kommit
längre än till konstaterandet av en olikhet folken emellan. Den
enskilde individen var ännu oberörd av Montesquieus teori. Det
första uppslaget till århundradets genomfört individualistiska
människouppfattning utgick därför snarare från England, och vi skola nu följa
denna strömning, som leder till upplysningens fall och romantikens
genombrott.

Young.



Det arbete, som ur denna synpunkt hade en banbrytande betydelse,
var Edward Youngs Complaint or Night-thoughts, som trycktes
1742—1745. De nio »nätter», i vilken denna på blankvers skrivna
dikt är avfattad, hava egentligen intet innehåll, inga klara linjer. Det
hela verkar såsom en sorgens symfoni: reflexioner över livet, döden,
evigheten avlösa varandra utan någon bestämd plan. Redan häri
låg en opposition mot tidens förståndsbildning, mot alla dessa
lärodikter, som i själva verket voro avhandlingar på vers, och än starkare
gör sig den nya tiden gällande i den stämning, som fyller dikten,
den djupa melankolien, det dimmiga, dunkla, nattbelysningen, som
redan verkar romantik, världssmärtan, som förebådar Werther, den
starka sentimentaliteten, känslolivets genombrott och till sist den
ständigt vibrerande oändlighetskänsla, som stod i en så stark
motsats till upplysningens kalla deism. Det är med Young som
reaktionen börjar mot upplysningens brist på religiositet, och det är från
känslan, icke från förståndet, som denna reaktion utgår.

Även i ett annat fall inleder han reaktionen mot upplysningen.
I hans dikt träder oss en rik, mångbestämd individ till mötes, vida
skild från upplysningens allmänmänskliga typ. Ett annat arbete av
honom, Conjectures on original composition (1759), går just ut på
att än skarpare framhålla originalitetens och individualitetens
betydelse. Alldeles utan föregångare var Young icke i sin opposition
mot de regler, i vilka klassicismen ville insnöra snillet. Redan 1719
hade abbé Dubos utgivit Réflexions critiques sur la poésie et la
peinture, som är en rent sensualistisk estetik. Diktens uppgift var
enligt Dubos ej att vädja till förståndet utan att sätta känslan och
passionerna i rörelse — en sats, genom vilken sentimentaliteten fick
sitt estetiska försvar. Då nu känslan blev högsta domare om ett
diktverks skönhet, funnos i själva verket inga regler, ty känslan af
subjektiv, olika under olika tider och hos olika folk. Samma åsikt
hade ock förfäktats av den unge Voltaire i hans Essai sur la poésie
épique. Men på äldre dagar hade han avsvurit sin ungdoms kätteri

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free