- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
179

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen och memoarlitteraturen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

älskat att utbreda sig i sina målningar... Formen av Höga visan
ar dramatisk. Ehuru hon ej kan kallas ett ordentligt drama efter
en hos greker och andra nationer mer odlad konsts nogaste regler
och ehuru hon ej blivit gjord för teatern, är dock synbart, att hon
består av dialoger samma personer emellan, ifrån början till slut,
och att hon föreställer händelser, vilka växelvis hava samband med
varandra samt tillhöra ett och samma ämne. Anläggningen är
enfaldig, dock icke utan sin anordning.» Denna uppfattning av det
Gamla testamentet är ofantligt mycket mera modern än Voltaires.
I sin Dictionnaire philosophique (1764) hade han egentligen blott
nedhånat bibeln, hade i den »upplysta» allmänhetens ögon gjort
den absurd och löjlig, och han hade aldrig kunnat se den historiskt.
Tingstadius däremot ger, visserligen efter Lowth, men först hos oss,
uppslaget till den historiska uppfattning, som sedermera under
1800-talet allt starkare gjort sig gällande.

Bibelkommissionen.



Han har även på ett annat sätt förberett den nyare tiden —
genom sitt arbete i bibelkommissionen. Arbetet rann visserligen
ut i sanden, men har i alla fall sin historiska betydelse och
förtjänar uppmärksamhet såsom 1700-talets viktigaste insats från den
teologiska vetenskapens sida. 1773 nedsattes en redan under
frihetstiden påtänkt bibelkommission med uppdrag att så till vida revidera
1703 års bibel, »att i det mesta, som görligt är och så vitt som
den svenska gamla versionen icke går ifrån sensu litterali uti texten,
densamma bibehålla». Sammansättningen av kommissionen är
emellertid karakteristisk för neologiens tidevarv. På Karl XI:s tid
hade motsvarande uppdrag givits åt idel teologer; på Gustav III:s
tid kommo endast tre teologer med, och av dessa avgick en med
detsamma, en annan efter ett år, och den tredje, en 74 års gubbe,
avled efter fyra. I stället insattes lekmän, Linné, Ihre m. fl. Redan
härav framgick, att andra synpunkter än renlärigheten nu gjorde
sig gällande. De ledande blevo Ihre — för de allmänna
principerna —, Aurivillius, som översatte Gamla testamentet, och
professorn i grekiska Floderus, som huvudsakligen översatte det nya.
Aurivillius och Floderus ansågo, att tydligheten var det förnämsta.
Språket borde därför moderniseras och »få det skick, som det nu
äger». Då emellertid det bibliska språket saknade direkta
motsvarigheter i svenskan, blev deras tolkning starkt parafraserande,
Ihre ställde sig däremot på en motsatt ståndpunkt och ansåg
olämpligt att i uttrycken »något innovera, alldenstund den bibliska
dialekten, som sedan Gustav I:s tid ej undergått någon förändring,
vore genom usus liksom konsakrerad för gemene man, vilken ock
ofelbart skulle i följd därav stöta sig på en svensk översättning, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free