Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden / 170 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vetenskapen och memoarlitteraturen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vetenskap, som under den gustavianska tiden stod högst. Att så var,
berodde därpå, att undervisningen häri leddes av en av Sveriges
mest betydande vetenskapsmän på övergången mellan frihetstiden
och den gustavianska tiden. Det var Carl Aurivillius, som dock —
karakteristiskt för frihetstidens
befordringssystem — ganska
sent kom till den plats, till
vilken han långt förut borde
hava varit självskriven. Han
var född 1717 och blev efter
långvariga studier i Tyskland,
Frankrike och Holland 1747
docent i grekiska och
orientaliska språk vid Uppsala
universitet. Professorn i ämnet
var då en sjuttio års man,
och ledningen av studiet
övergick därför helt naturligt till
den trettioårige lärde och
begåvade docenten, som tog
ämnet från en mera modern sida.

Carl Aurivillius. Silhuett. Tillhör professor Chr. Aurivillius. Stocksund.

De orientaliska språken hade
dittills i det hela studerats
såsom en hjälpreda för
teologien, och man hade därför
inskränkt sig till hebreiskan.
Aurivillius utvidgade ämnet
till att omfatta även andra semitiska språk och lade en
huvudvikt på de förut mera försummade realia. Dessutom var han en
ypperlig lärare, och Forsskål, Björnståhl, Tingstadius och Norberg
hava gått i hans skola. För att livnära sig hade Aurivillius 1754
måst mottaga professuren i latinsk poesi. Så blev platsen i
orientaliska språk efter två år ledig. Aurivillius uppfördes enhälligt på
första rummet av konsistorium, vilket likväl icke hindrade Kungl.
Maj:t att till professurens innehavare nämna teologie adjunkten
Clewberg, vars visit inom den filosofiska fakulteten emellertid blev
tämligen kortvarig. 1760 gick han nämligen tillbaka till den
teologiska, och den orientaliska lärostolen blev åter ledig. Men även
nu förbigicks Aurivillius av den på tredje rummet uppförde teologen
Hesselgren, och först 1772, sedan även Hesselgren förflyttats till
den teologiska fakulteten, blev Aurivillius hans efterträdare. Såsom
orientalisk språkforskare stod han i främsta ledet, och efter hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>