- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
129

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mystiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och det var egentligen dessa, som fingo betydelse för den
gustavianska tiden.

Av större betydelse blev den swedenborgianism, som ungefär
samtidigt, något senare, utbredde sig i Skarastiftet och där fick sin
främste målsman i den lärde
och begåvade domprosten
Anders Knös, som före sin
bekantskap med
Swedenborgs läror varit starkt
påverkad av pietismen.
Swedenborgianismen, som
i Göteborg haft snarast en
teologisk-rationalistisk
karaktär, fick därför i
västgötastiftet, genom detta
pietistiska inslag, en mera
religiös färgton, kom att mera
vända sig till känslan än till
förståndet, och detta bidrog
nog därtill, att
swedenborgianismen här fick ett
ganska stort antal anhängare,
som mer eller mindre öppet
vågade ansluta sig till läran.
I fråga om andevärlden
intog likväl Knös en
reserverad hållning. Han uttalade sig visserligen aldrig för denna form av
swedenborgianism, men trots uppmaningar uppträdde han heller
aldrig mot den. Först när rörelsen spritt sig till huvudstaden, blev
andeläran själva huvudsaken.

illustration placeholder
J. G. Halldin.

Silhuett. Wadströmska samlingen. Finlands

nationalmuseum. Helsingfors.

Halldin.



Dit tyckes den hava kommit redan på 1770-talet, och en bland
de första apostlarna var den förut omtalade Johan Gustaf Halldin,
Stockholms-Postens Publicola. Det fanns obestridligen något av en
Thorild hos honom, han var en fantast, men tydligen mycket
begåvad, och han imponerade t. o. m. på den levnadsglade syndaren
Schröderheim: »En besynnerlig man, både ut- och invärtes,
sekterisk i religion utan att höra till någon viss, heterodox även i sin
politik, fanatisk, sträng, uppriktig, oförsagd, stundom i yttersta
misère, stundom uti ett visst överflöd». Sedan han blivit benådad
från dödsstraffet, ville han visa sin tacksamhet mot konungen genom
att omvända honom. »Aldrig» — skriver Schröderheim — »har
någon vän sagt den andra sina fel mera cruement eller någon collega

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free