- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 4. Gustavianska tiden /
118

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Mystiken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Plommenfelt under armarna, blev denne ursinnigt förbittrad på
konungen, och i sin högfärd och sitt raseri begick han en
oförsiktighet, som kom att stå honom dyrt. På värdshuset Claes på
hörnet ristade han med en ring in i en ruta: »Gustavs
handlingssätt leder till dårhuset. Efter att ha varit den förste medborgaren,
har han blivit den störste kanaljen.» En av hans ovänner skar ut
rutan och lämnade den till myndigheterna. Han blev nu häktad och
dömd till döden. Man lät honom visserligen fly, men hans roll i
Sverige var för alltid utspelad. Han lär hava emigrerat till Amerika,
där han sedan dog.

Björnram.



Redan innan katastrofen inträffade, hade han fått en medtävlare
i undergöraren Gustaf Björnram, som tyckes hava varit mera odelat
bedragare och som ägde en otrolig förmåga att dupera de höga
herrar, som råkade ut för honom. Han var finne, hade en mycket
bristfällig bildning och uppgav, att han fått sitt hemliga vetande
av en »klok gubbe» i Finnmarken. Inom den borgerliga världen
kom han heller aldrig längre än till translator i finska språket.
Emellertid blev han på något sätt bekant med hertig Karl, och nu
började en hel följd av andebesvärjelser, som gjorde ett djupt
intryck på hovherrarna. I frimurarordens verksamhet ingrep han föga
och reste då och då upp till Norrland att träffa sin lärofader, den
mystiske kloke gubben. 1780 berättade Schröderheim i brev till
konungen, att Björnram återkommit från en dylik studieresa: »Han
är i högsta måtto nöjd med sin resa, har blivit väl mottagen av
sin superior. Uti ett urgrävt trädstycke förvarar han en dryck uti
en flaska, som gubben preparerat.» Den smakade enligt uppgift
lik sur limpa. Men denna välsmakande dryck tyckas
Schröderheim och de andra ännu blott hava fått löfte om att njuta.
Däremot var han mera liberal, när det gällde att framkalla andar.
I brev till konungen berättar Schröderheim om ett dylikt
»arbete», som Björnram utfört på Johannes kyrkogård i närvaro av
Plommenfelt.

»Fredagen återkom Björnram och berättade mig, att han kl. halv tolv om
natten begivit sig till kyrkogården i Plommenfelts vagn, vilken, tillika med
drängarna, blivit lämnad ett stycke därifrån. Då de kommit till kyrkogården,
hade Björnram gått över muren, men Plommenfelt, i anseende till det starka
månskenet och av fruktan att bli gripen som kyrkotjuv, ej gått över. Björnram
hade då på en gång ändrat utseende, fått en kort andedräkt, befallt
Plommenfelt lägga armarna över kyrkomuren och begivit sig under Fader vår till
kyrkan. Så snart han avancerat nio steg, hade första annonsen givits i kyrkan
som ett pistolskott; när han var mitt på kyrkogården den andra, och äntligen
den tredje som ett kanonskott, då kyrkdörrarna öppnat sig och Björnram
gått in i kyrkan. Efter en kort stund och lika många annonser av samma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free