Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyrkan och upplysningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
berättar han: »En sidenvävaregesäll Collin hade företagit sig att
predika uti sammankomster, som blevo allt mer och mer talrika.
Han nekade försoningens verklighet och nödvändighet, förkastade
kyrko- och nattvardsgång m. m. Omsider vid ett katekismiförhör,
det komminister Anger höll i Storkyrkan, uppsteg en av hans
tillhängare och förklarade allt, vad prästen sade, för en djävlalära.»
Troil, som, ehuru redan utnämnd till biskop i Linköping, fortfarande
stod kvar såsom pastor primarius, anmälde då Collin för
överståthållaren, som satte svärmaren i arrest. Men däröver tog konungen
mycket illa vid sig, förklarade detta »såsom ett brott mot toleransen,
befallde, att Collin strax skulle utsläppas, tillsade riksdrotsen att
mot mig anställa fiskalisk aktion, och jag fick titel av grand
inquisiteur och kallades Pater Torquemada».
Toleransen hade således trängt igenom, och utbrotten av folkets
religiösa extas betraktades ej längre på samma sätt som förut. I
Småland uppstod omkring 1784 en svärmisk rörelse under ledning
av en bonde Åke Svensson. Han och hans anhängare, de s. k.
Åkeanerna, trädde ut ur kyrkan, som de kallade en rövarkula,
bildade ett slags kommunistiskt samfund, som bl. a. förklarade
äktenskap mellan oomvända och omvända ej längre giltiga, smädade
prästerna o. s. v. Då de nu av domkapitlet anmäldes för Göta
hovrätt, behandlade denna målet på ett helt annat sätt än
domstolarna förut, då det gällde gråkoltar och Erikssöner. De
anklagade förklarades »alldeles fallna i galenskap och från deras förnufts
rätta bruk» och dömdes att insättas på Danviks dårhus »för att
tills vidare undergå den skötsel och vård, som deras tillstånd
fordrade». Rörelsen fick heller icke någon fart.
Gustav III:s regering betecknar således upplysningens genombrott,
och detta ej blott med avseende på religionen. Konungen sökte
införa mildare strafflagar, avskaffade tortyren, verkade för en ökad
handels- och näringsfrihet m. m. Men samtidigt med det att
upplysningsrörelsen således med styrka bryter in i Sverige, gör sig
också motrörelsen, den religiösa övertron, gällande. Innan vi övergå
till denna, återstår likväl att undersöka den fordom så mäktiga
statskyrkans ställning till de båda strömningarna inom samtidens
kultur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
