Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Akademierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
konsekvens, som är Leopolds högsta norm, visserligen alltid inom brukets
gränser, och han är därför en av de första, som anlägger den egentliga först
i våra dagar rätt till heders komna pedagogiska synpunkten på
rättstavningsläran. På nu angivna basis är Leopolds arbete så väl utfört, som det över
huvud kunde bliva med ’brukets’ black om foten, och det förtjänar nästan alla
de lovord, det i lång tid fått mottaga.»
Akademiens mönsterskrifter.
Då Gustav III från Franska akademiens statuter lånade föreskriften
om akademiens skyldighet att utarbeta en grammatik och en
ordbok, hade han tydligen icke en aning om svårigheterna, och i varje
fall tänkte han sig icke ett vetenskapligt arbete. Akademiens
egentliga uppgift var för honom att författa äreminnen och dikter, som
kunde tjäna till »mönster». Äreminnena voro icke biografier i vår
tids mening, utan snarast ett slags prosadikter. Huvudvikten lades
på formen, på de »starka tankarna», på »filosofien», och torra,
prosaiska fakta borde så litet som möjligt förekomma. Hur föga man
ansåg ett underlag av fakta behövligt, framgår av ett yttrande av
Rosenstein till akademiens protokoll: »att då möjligt vore, att
författare, som äga snille och stil, saknade de insikter i historien, som
vid de uppgivna prisämnens utarbetande voro nödiga, trodde han
sig böra underställa akademiens omprövande, om det icke vore
nyttigt att i tidningarna införa de förnämsta källor, varutur tillräcklig
upplysning om det historiska kunde hämtas». Detta gillades av
akademien. Vid samma tillfälle utsatte man Äreminne öfver Birger
Jarl såsom tävlingsämne, emedan »de, som ville skriva dess beröm,
icke behövde låta avskräcka sig genom besvärligheten att hopsamla
historiska underrättelser». På forskning kom det således icke an,
blott på stil, och meningen var, som sagt, att såväl akademikernas
egna skrifter som de prisbelönade skulle tjäna till mönster. Detta
kommer särskilt fram i en paragraf av statuterna: »Det första året
ett ämne utgivet är, böra akademiens ledamöter däröver icke arbeta
eller i tävlan om priset ingå. Men skulle till den utsatta tiden inga
arbeten inkomma, de där belöning förtjäna, åligger det då en eller
flera av akademiens ledamöter att om ämnet skriva.» Denna dikt
eller detta äreminne skulle sedan insättas »i akademiens Handlingar
att tjäna till mönster för dem, som i dylika ämnen tänka skriva».
Ett dylikt fall inträffade ganska snart. På grund av en enskild
donation utsattes såsom prisämne en sång till de svenska bergverkens
ära. Första året inkommo två skrifter, vilka icke kunde belönas.
Då akademien anhöll att ånyo få utsätta ämnet till nästa år, erinrade
konungen om den nyss citerade paragrafen. Akademien, eljes så lojal,
vågade dock göra invändningar och »förklarade sig i underdånighet
vörda både den lag, henne blivit föreskriven, och den nådiga
förklaring, konungen nu därå täckts göra, men vågade i lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0081.html
