Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Akademierna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Akademiens ledamöter skulle samlas i sakristian och utträda två och
två över en på golvet lagd matta. Medan musik utfördes av
hovkapellet, skulle de taga plats på fåtöljer, ställda nio på var sida
om altaret.
Invalen.
Man måste medgiva, att dylika skådespel böra hava varit
imponerande. Att döma av samtida yttranden betraktades också
akademiens sammankomster nästan som nationella högtider, och
akademien fick därigenom en ställning, som efter svenska förhållanden
mer än motsvarade Franska akademiens i Frankrike. I de allra
flesta punkter var Gustav III:s skapelse en kopia av denna.
Konungen hade insatt de tretton första medlemmarna, men dessa skulle
fritt välja de återstående fem, varefter valet efter varje avliden
likaledes skulle vara fritt. Såsom akademiens beskyddare förbehöll
sig konungen blott att bekräfta eller förkasta valet. Detta var ett
lån från Franska akademiens statuter och en olikhet mot
Vitterhetsakademien, där beskyddarinnan faktiskt utan något val antog
medlemmar. För konungens syfte — att skapa en höglitterär
dekoration — var detta fria val otvivelaktigt mera effektivt. I sak
betydde det under Gustav III:s tid dock mindre än de utomstående
förmodade, ty konungen tillkännagav enskilt sin önskan för
sekreteraren, som meddelade den till akademiens ledamöter, vilka därpå
röstade enligt anvisning. Vid ett dylikt tillfälle skrev Kellgren
satiriskt: »Som vi hava ett fritt val, så har Hans Majestät befallt
oss att inkalla Gyldenstolpe». Oss förefalla dock konungens
kandidater bättre än akademiens egna. Den först invalde var
gunstlingen Armfelt, som då blott var 29 år och utan några litterära
meriter. Men han var obestridligen en stor begåvning, nästan ett
geni, och hans vittra smak var bättre än de flestas. De tre nästa:
Nordin, Leopold och Clewberg, voro utan tvivel de mest förtjänta.
Praktiskt taget voro dessa val enhälliga. Men 1787 företogos två
val, vid vilka konungen verkligen tyckes hava lämnat akademien
full frihet, och nu blev omröstningen tämligen anarkisk. Till det
ena rummet erhöllo fem personer röster, till det andra fyra. Valda
blevo rektorn vid Storskolan i Stockholm Johan Murberg och kopisten
Lorentz Sjöberg, den senare med den möjligast knappa majoritet,
sju röster av avgivna tretton. Gustav III gjorde antagligen en
grimas, då man begärde hans bekräftelse — en skolmästare och
en kopist! Men han fogade sig och tog själv hand om nästa val,
då kronprinsens vice-guvernör greve Gyldenstolpe utsågs.
I likhet med franska akademien hade den svenska inga
hedersledamöter; dylika funnos däremot i Vitterhetsakademien. I Svenska
akademien voro alla likställda, excellensen och kopisten, all titulatur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0075.html
