Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Gustav III
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skimmer, som endast delvis motsvarades av verkligheten. Bilden
modellerades av en stor skald, Tegnér, och den har en viss likhet
med den Karl XII:s-bild, som utmejslats på 1730-talet på grundvalen
av väsentligen likartade förutsättningar. Den är vacker, men den
är för mycket idealiserad.
Arvet från frihetstiden.
Hatet mot Gustav III var icke i allo oberättigat. Han hade
onekligen misslyckats i sin konungagärning, och han kände detta själv.
Han hade genom sin revolution räddat Sverige från att dela Polens
öde — samma månad, som revolutionen skedde, hade Ryssland,
Österrike och Preussen undertecknat traktaten om Polens delning.
Men förräderiet vid Anjala hade visat honom, att Ryssland
fortfarande hade ett starkt parti för sig i landet. Han hade velat göra
ett slut på frihetstidens partivälde, men 1792 var partihatet vildare
än någonsin. Han hade velat bliva den förste medborgaren i ett
fritt folk, och han kände, att man betraktade honom såsom en despot.
Men då man bedömer denna konungagärning, bör man taga i
betraktande svårigheten i den uppgift, han hade att lösa. Frihetstiden
betecknade icke blott en konstitution, som kunde ersättas med en
annan. Viktigare än konstitutionen var den uppfattning av livet, de
vanor, man fått, och dessa kunde icke lika lätt omskapas eller
ersättas med nya. Jag behöver blott påpeka några av de
missförhållanden, som inrotat sig under riksdagsregeringens tid. Först de
utländska mutorna. Då Gustav III under de första sexton åren efter
revolutionen blott sammankallade två riksdagar, 1778 och 1786, av
vilka den senare kom såsom en överraskning, hade Ryssland egentligen
intet tillfälle att köpa riksdagsröster. Men Pechlin och Gyllensvan
stodo fortfarande i rysk sold — 1777 uppbar den senare 42,000
daler kpt. — för att fiska i grumligt vatten och bereda regeringen
svårigheter. För riksdagen 1778 torde Ryssland och Danmark i mutor
hava utgivit omkring 100,000 daler var, och under hela den första
tiden av Gustavs regering hade presidenten i statskontoret friherre
Boije ett arvode av 5,000 daler kpt. i månaden för att till Ryssland
förråda de hemliga svenska regeringshandlingarna. Här, i det
oåtkomliga, levde således frihetstiden kvar. Frihetstidens riksdagsmän
hade vidare drivit en indräktig försäljning av ämbeten, och den
föreställningen hade därför inrotat sig, att ett ämbete genom mutor
stod till salu. En kraftfull monark i Karl XI:s stil hade måhända
kunnat stävja en dylik handel, men Gustav III var svag, särskilt för
sina gunstlingar, och åtminstone inom lantarmén och kyrkan
fortlevde detta mutsystem, ehuru det nu var gunstlingarna och ej
riksdagskoryféerna, som skördade vinsten. För det tredje var
disciplinen inom armén under frihetstiden alldeles upplöst, och här hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:52:13 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/4/0032.html
