Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Bellman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Första arbeten.
Bellman var vid denna tid ännu icke tjugo år, men hade likväl
en ganska omfattande författarverksamhet bakom sig, ehuru den
icke låter oss ana den blivande Fredmansskalden. Han hade, som
vi nyss sett, redan som femtonårig gjort översättningar från den
pietistiska sångboken, vilka han dock ej tryckte, och 1757 började
han — med fullt utsatt namn
— att införa religiösa dikter i
Salvius’ Lärda tidningar; samma
år utgav han även några större,
religiösa översättningar: D. von
Schweidnitz’ Evangeliska
dödstankar (delvis på vers) och
Dufours Undervisning, lämnad
af en fader åt sin son. Det
förra arbetet tillägnade han
modern, det senare farbrodern
i Cadix. Även i de följande
årgångarna av Lärda tidningar
fortsatte han sina andliga
betraktelser, och 1758 tryckte
han ett moraliskt satiriskt
poem, Tankar om flickors
ostadighet, som tyckes hava
väckt en ganska stor
uppmärksamhet och framkallade ett av
frihetstidens många
»versekrig». Ännu 1760 utgav han
ett dylikt poem, Månan, som
kan betraktas såsom en Dalinimitation.[1] Men 1759 hade en
förändring inträtt i hans yttre liv: han hade blivit »extraordinarie»,
kommit in i den yngre ämbetsmannavärlden, och detta medförde
ock en relativt hastigt ändrad livssyn.
 |
C. M. Bellman.
Miniatyr av A. U. Berndes. Tillhör skogsförvaltare
F. W. Kugelberg. Stjärnfors. |
I sin självbiografi anför Bellman en episod, som trots ämnet är
nästan rörande. 1759 — skriver han — »var jag första gången
plakat, sovande i min mors knä, sedan jag hos holländske ministern
Marteville på söder, i grannskapet av mina föräldrars hus, tagit mig
ett pontaksrus.
[1] Två andra arbeten — Konsten at uptäcka en obekant masque (1757) och en
översättning av Scrivers Sanna christendom (1761) — hava också tillskrivits Bellman,
men utan säker grund.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0683.html
