Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teater och drama
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
senare upplaga är ock på några ställen omarbetad.[1] Ingeborg är
den första svenska tragedien i fransk-klassisk stil, alldeles olik de
svenska dramerna på 1600-talet, både Messenius’ och Lejonkulans.
Ämnet är visserligen fornnordiskt, men det fransk-klassiska dramats
ämnessfär var ingalunda begränsad till den grekisk-romerska forntiden,
och t. ex. Voltaire förlade sina dramer till Peru, Arabien, Frankrike
och Sicilien. Såsom vi sedan skola se voro fornnordiska tragedier
fortfarande vanliga under den gustavianska tiden, och dess främsta
tragedi, Leopolds Oden, har ett dylikt ämne. Här är innehållet
hämtat från Hervararsagan — den bekanta episoden om Hjalmar
och Ingeborg — men sagan är så starkt omdanad, att föga mer
än namnen äro gemensamma, och jag misstänker, att
omdaningen skett efter mönster av någon fransk tragedi. Alla de
handlande, utom konung Inge, hava sina »förtrogne», all handling sker
bakom kulisserna och berättas, scenen är hela tiden densamma,
kung Inges hov i Uppsala, och det hela förefaller ej taga längre tid
än ett dygn. Konflikterna äro de, som vi känna från det
fransk-klassiska dramat. Hjältinnan är förälskad i sin faders dödsfiende,
och de båda vännerna Hjalmar och Oddur älska samma kvinna.
Själva personerna hava det fransk-klassiska dramats idealitet,
Ingeborg är troheten själv, Hjalmar och Oddur ridderligheten. Oddur
älskar Ingeborg, men då han får veta, att hon och Hjalmar svurit
varandra sin tro, träder han av vänskap tillbaka. Avslutningen är
olika i de båda versionerna. I den äldre berättas, huru Ingeborg
dödat sig själv vid Hjalmars lik; i den senare dör hon av sorg.
Den yttre apparaten är således det fransk-klassiska dramats. Men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
