Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Creutz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Astrée fick en ny popularitet, herdevärlden kom åter på modet,
och här var det en bland de första upplysningsfilosoferna,
Fontenelle, som med sina pastoraler förmedlade övergången mellan
barocken och rokokon. Av denna pastoral mottog Creutz sina
första och starkaste rent litterära intryck.
Creutz’ första dikter.
I första delen av Våra försök var Gyllenborg den flitigaste
medarbetaren. Creutz däremot figurerar där blott med en enda dikt,
som är en översättning från Fontenelle. Det intressanta är här
således blott valet av ämne och versifikationen. Dikten är ett
»Herdaqväde» och innehållet är mycket enkelt. Herdinnan Iris har lovat
herden Tirsis ett möte, och hela dagen plågas han av längtan
efter denna herdestund. På den utsatta tiden kommer Iris till
lunden, och hennes rodnad röjer hennes känslor. I hennes fjät »små
kärleksgudar gingo», några av dem gömde sig i en buske för att
lyssna, andra klättrade upp i ett träd för att se, och
Med sin herdinna nu vår herde smaka fick
Den luft, den söta luft, som kärleksguden andas.
Den ljuva kärlekseld i deras ådror blandas
Och genom hjärta, håg och själ och tankar gick.
Här hava vi således rokokons på samma gång preciösa och
sensuellt lystna erotik, och det är denna, som i ständigt nya
variationer vänder tillbaka i Creutz’ egna, mera självständiga dikter. Detta
om ämnet. Såsom verskonstnär visar han sig redan nu vida
överlägsen de övriga tankebyggarna. Fru Nordenflycht kunde mycket
sällan skriva en korrekt vers, Gyllenborg är i regeln hård och
träaktig. Hos Creutz få vi däremot musik, och hans vers har en förut
inom vår diktning okänd mjukhet och ett melodiskt välljud. Man
behöver blott höra de fyra första verserna i Herda-qvädet:
Än ingen fågel sjöng att dagens ankomst båda,
Och allt i fälten än en ljuvlig vila njöt,
När Tirsis vaknar upp och tror sig straxt få skåda,
Hur solen stiger upp ur böljans svala sköt.
Också i det andra häftet av Våra försök har Creutz infört några
— dock få — dikter, av vilka Elegie är den mest betydande. Den
spelar inom rokokons värld. Den grymma herdinnan Zephis har
låtit Damon svärja att ej mera plåga henne med några
kärleksförklaringar, och för Damon återstår därför naturligtvis intet annat än
att sluta ett liv, som nu blivit honom outhärdligt. Dessförinnan
tar han dock avsked av hela naturen, och det landskap, som
därvid skymtar fram bakom den smältande versen, är pastoralens. Inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0564.html
