Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fru Nordenflycht
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FRU NORDENFLYCHT
Fru Nordenflychts litterära insats.
År 1743 hade Dalin mottagit uppdraget att
författa en svensk historia, och därmed
drog han sig som poet tillbaka från
allmänheten. Hans rykte såsom skald förblev
väl länge oförminskat, och som vi redan
IJägt sett drev man ännu under den gustavianska
tiden i Utile Dulci ett slags kult av Dalin.
Men redan på 1740-talet hade en annan
författarpersonlighet framträtt med en
diktning av ett nytt skaplynne. Det var fru Nordenflycht, och det var
hon, som på 1750-talet blev den ledande inom vår litteratur. Någon
stor skald blev hon aldrig. Både som prosaist och verskonstnär är
hon Dalin underlägsen. Men hon har ett rikare, mera mångtonigt
själsliv, hon har ett mera kraftigt utpräglat temperament, känsla och
lidelse, och det var denna personlighet, som gav frihetstidens diktning
en ny skiftning. Dalin hade varit med om att skapa en finare
sällskaplig kultur. Fru Nordenflycht gav denna kultur ett högre andligt
innehåll. Det var hon, som satte de stora frågorna på dagordningen
och som i Sverige framlade de problem, som samtidigt diskuterades
i England, Frankrike och Tyskland.
Hennes insats sammanhänger dels med inhemskt svenska
förutsättningar, dels med vissa strömningar inom utlandets litteratur, och
innan vi övergå till hennes biografi, torde det vara nödvändigt att
bilda oss en föreställning om denna bakgrund. De svenska
förutsättningarna känna vi redan. Fru Nordenflychts författarskap fortsätter
den mera känslobetonade diktning, som vi kunna följa från Columbus
ned till Frese och Lohman, och den har till bakgrund de religiösa
rörelser, som jag redan skildrat och som kulminerade under hennes
ungdomstid på 1730-talet. Men även från utlandet mottog hon
intryck, ty liksom Dalin hade hon en sällsport stor känslighet för dylika,
ehuru dessa impulser på grund av den olika naturellen hos henne
utlöste sig på ett helt annat sätt än hos den förståndskylige Dalin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0497.html
