Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se Linnés otryckta Systema naturæ, och som han var en förmögen
man, »begärer han få upplägga detsamma på egen bekostnad». På
så sätt fick Linné sitt första banbrytande arbete tryckt (1735).
Gronovius rådde honom vidare att besöka den berömde Boerhaave,
samtidens mest frejdade läkare. Det dröjde åtta dagar, innan han
kunde få företräde, men besöket avlopp så lyckligt, att Boerhaave
blev förtjust och rådde »Linnæus att ingalunda resa från Holland
nu strax, som han ärnade, utan hellre att nedsätta sig och leva i
Holland». Ytterligare gav han honom en rekommendation till Johan
Burman, som var föreståndare för den botaniska trädgården i
Amsterdam. Linné reste dit, och Burman »offererar honom en präktig
kammare, uppvaktning och kost vid sitt eget bord, och Linnæus
tager emot detta goda tillfälle till nästkommande år». Han lät nu
i Amsterdam trycka ett större redan i Sverige skrivet arbete,
Bibliotheca botanica, som han av tacksamhet dedicerade till Burman.
Linnæus — fortsätter självbiografien — »hade knappt nyttjat detta
tillfälle hos Burmannum ett par månader, förrän den rike bankiren
Georg Clifford kommer att söka Linnæum hos Burmannum och
inviterar honom att bese dess präktiga trädgård på Hartecamp, då
han övertalar Burmannum att lämna sig Linnæum, den Boerhaave
hos honom rekommenderat för sin stora insikt i botaniken. Alltså
bliver Linnæus hos Clifford, där han får leva som en prins, får den
största trädgård under sin inspektion, får förskriva alla de örter,
som saknas i trädgården, och köpa de böcker, som fattas i
biblioteket. Ty var nu ock tillfälle för Linnæus att arbeta i botaniken,
då han hade alla de tillfällen, som önskas kunde.»
Clifford var direktör för det holländsk-ostindiska kompaniet och
oerhört rik. På sin trädgård offrade han årligen 12,000 gulden, och
denna var därför något »oförlikneligt». Mina ögon — skrev Linné
— »hänrycktes genast av så många naturens av konsten
understödda mästerverk, alléer, rabatter, statyer, dammar och
konstnärligt byggda berg och irrgångar. Mig tjusade edra menagerier, fulla
av tigrar, apor, vilda hundar, indiska hjortar och getter,
sydamerikanska och afrikanska svin. Med deras läten blandade sig andra
av fågelskaran... Jag häpnade, då jag trädde in i växthusen, fulla
som de voro av så talrika örter, att en Nordens son måste känna
sig förtrollad och villrådig, till vilken främmande världsdel han
blivit förflyttad.»
Man kan förstå, att Linné tyckte sig hava kommit in i paradiset.
I augusti 1735 blev han chef för den Cliffordska trädgården i
Hartecamp med en årslön av 1,000 floriner, allting fritt — betjänter,
hästar och vagn m. m. — ett storartat bibliotek och öppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
