Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Linné
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det första året i Uppsala.
Rothman, som förmått honom att resa till det nordsvenska
universitetet, hade av detta givit en skildring, som mycket litet
motsvarade verkligheten; han hade talat om »den lärde Roberg i medicinen,
den store Rudbeck uti botaniken», om det ståtliga biblioteket och
den vackra botaniska trädgården, förmodligen ock om dess
imposanta theatrum anatomicum. I stället befann sig den medicinska
fakulteten i det djupaste förfall. »Den store Rudbeck» var tjänstledig
och föreläste blott några enstaka gånger, på höstterminen några
timmar om hönsfåglar, på vårterminen 1729 tre timmar om rovfåglarna;
någon botanisk föreläsning fick Linné aldrig åhöra i Uppsala. »Den
lärde Roberg» höll inga offentliga föreläsningar, men däremot privata
och betalade, ty, såsom vi minnas, var han ytterst närig. Då han
emellertid vid dessa endast dikterade ur en bok, blevo åhörarna
»missnöjda, hållandes före vara bättre köpa boken», och så upphörde
kollegiet av brist på deltagare. Inga anatomiska dissektioner höllos,
ty Martin hade dött 1727 och Rosén kom ej till Uppsala förrän
1731. Nosocomium var stängt och ingen klinisk undervisning gavs,
den botaniska trädgården, som lidit svårt under den stora branden
1702, var alldeles förfallen, och det tyckes därför, som om Linné
ej kunnat göra ett olyckligare val av lärosäte. Men även här visade
han sig vara en Aladdin. Ty just denna brist på lärare gjorde av
honom på några få år en självständig och originell vetenskapsman.
Den förberedande vetenskapliga skolningen hade han redan fått av
Stobæus.
Vid avskedet från föräldrarna hade han fått 100 daler smt. (= 133
kronor), och detta var den enda studiehjälp, han efter resan till
Uppsala fick mottaga från hemmet. Pengarna räckte, som det tyckes,
under höstterminen, men på vårterminen 1729 var han alldeles
utblottad och begynte nu — som han skriver — »lida verklig nöd».
Han »måste sätta sig i skuld för maten och hade icke penningar
till att såla sina skor utan måste gå på bara foten med något papper,
som han lade i skon. Han hade önskat få komma igen till sin
hulde Stobæus; men den långa vägen förnekade honom (att resa),
utom det att doktor Stobæus skulle bliva hjärteligen förtörnad, när
han återsåg en yngling, för vilken han fattat så mycket tycke och
som lämnat honom ohördan.» Detta var emellertid en övergående
prövning. Aladdin återfick snart sin förlorade lampa, och Linnés
ekonomiska betryck varade endast ett par månader. Av en
tillfällighet kom han att på våren 1729 göra bekantskap med den lärde
domprosten Olof Celsius d. ä., om vilken förut talats. Celsius, som
var en ivrig botaniker, kom att fästa sig vid Linné, och var —
skriver denne — »så resonabel, att han böd mig till att få spisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0332.html
