- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
240

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Swedenborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

framför allt på mineralogi och metallurgi, och häri författade han flera
skrifter såsom Beskrifning öfwer swenska masugnar och theras
blåsningar (1719) och Nya anledningar till grufwors igenfinnande (1719.)
Dessa studier fortsatte han länge, och det andra och tredje bandet
av hans Opera philosophica et mineralia ägnas till större delen åt
iakttagelser rörande järn och koppar.

Kemien, med vilken Swedenborg redan 1717 börjat syssla, var
emellertid en farlig vetenskap, särskilt för en man med hans fantasi
och hans påbrå. Kemien hade utvecklats under beroende av
renässansens mystiska och teosofiska spekulation och hade på
Swedenborgs tid ännu ej fullt lösgjort sig från sambandet med
alkemien. En likartad ställning intog då också medicinen, med
vilken den mångfrestande Swedenborg likaledes börjat syssla. Även
i denna fanns ett fantastiskt, mystiskt inslag, stammande från
renässansens naturfilosofi, från Paracelsus och dennes själsfränder.
Slutligen låg också såsom vi sett i Polhems världsåskådning, så
materialistisk denna än var, ett ferment av mystik, som kunde påverka
— och påverkade — Swedenborg.

Swedenborgs fysiologi.



Till en början tillämpar han såsom fysiolog samma mekaniska
och materialistiska principer, som han utvecklat i sin kosmologi.
Han gör det i den äldsta fysiologiska uppsats, han skrev, ett i
Dædalus 1718 infört Bewis at wårt lefwande wäsende består
merendehls af små darrningar, thet är tremulationer. Och på denna
ståndpunkt stod han ganska länge kvar. Samma mekaniska krafter
— så refererar Lamm Swedenborgs i Prodromus framlagda åsikt —
»som leda planeterna i deras banor, är det, som hos djuren och oss
genom nerver, fibrer och muskler sätta kroppens delar i rörelse.
Hjärtat agerar som en blodpump, lungan som en blåsbälg, och alla
våra sinnesförnimmelser kunna på samma sätt mekaniskt förklaras».
Också själen var för honom — alldeles som för Polhem — en
blott mera subtil kropp och själslivets yttringar blott mekaniska
rörelser. Det förefaller således, som om Swedenborg redan på
1720-talet kommit till samma materialistiska världsåskådning, som
sedermera framlades av de längst gående franska encyklopedisterna
Men i stället att fortgå på denna väg, slog han in på en rakt
motsatt. Liksom andra tänkare hade han känt motsatsen mellan
ande och materia såsom ett stängsel på vägen mot en enhetlig
världsåskådning. Nu hade han visserligen rivit detta stängsel och
fått allt till materia. Men därmed kände han sig ej tillfredsställd,
och hans fortsatta spekulationer ledde honom till att alldeles
svänga om satsen. Förut hade han materialiserat allt andligt; nya
undersökningar drevo honom att spiritualisera all materia.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free