Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Swedenborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tagit starka intryck. På flera ställen i sina ungdomsskrifter kommer
han till det resultatet, att »Sal. Olof Rudbeck» haft rätt däri, att
Sverige varit »Attlandz stora ö». Liksom Rudbeck har han en
uppfattning av traditionens värde, som alldeles strider mot
upplysningstidens skepticism, och — säger Martin Lamm — »denna uppfattning
följer honom ända in i hans teosofiska period, då han genom en
kontamination av Genesis och Hesiodos’ och Ovidius’ berättelser
om de fyra världsåldrarna får fram en egendomlig fabelhistoria om
människosläktets utveckling från dess barndom». I själva verket
är ju Swedenborgs hela teologiska system en ny Atlanticabyggnad,
blott av ännu väldigare mått.
Den första Englandsresan.
Genom sitt påbrå och sina första studier fick han således ett
inslag från 1600-talets föreställningsvärld. Men å den andra sidan
motverkades dessa av de intryck, han mottog från den mera
moderne Benzelius, och dessa intryck blevo under den närmaste tiden
de bestämmande. 1709 avslutade han sina Uppsalastudier med en
disputation, fallande inom den klassiska filologien, och året därpå
fick han anträda en utländsk resa, som kom att vara i fem år.
Han hade nu bestämt sig för att bliva naturvetenskapsman, och
resan ställdes därför till England, som vid denna tid var
huvudlandet för dylika studier. Valet både av livsuppgift och av resans
mål hade skett på Benzelius’ inrådan, och i brev till denne erinrar
Swedenborg därom. Det var också tydligen på svågerns
rekommendation, som han omhändertogs av de engelske lärde. Han
kom därigenom in i en helt ny miljö. Hutuvida han personligen
råkat Newton, är ovisst. Men Swedenborg är, så vitt man vet, den
förste svensk, som tillägnat sig den store fysikerns nya världsteori,
och av breven till Benzelius framgår, att han vid denna tid helt
gått upp i fysiska, mekaniska och matematiska problem, tydligen
av ett rent vetenskapligt forskarintresse, men till någon del även
med en för frihetstiden betecknande bitanke på dessa vetenskapers
praktiska nytta. Han söker nämligen — genom att hyra bostad
hos olika konsthantverkare — avlura dem deras yrkeshemligheter.
I brev till Benzelius skriver han: »Det min bror uppmuntrar mig
till mathesin, är en ting jag hellre skulle bliva discouragerad uti,
(efter) som jag har därtill en immoderate desire, dessutom och helst
till astronomien och mekaniken. Jag gör mig god nytta med mina
logementer. Jag tager (nya) här som oftast. Först var jag hos en
urmakare, sedan hos en kabinett-arbetare, nu hos en
instrumentmästare i mässing, varest jag stjäl deras konst, som med tiden vill
vara mig till nytta.» Sina studier utsträckte han ock till engelsk
filosofi och engelsk poesi: »Här äro ock ståteliga engelska poeter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0288.html
