- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
218

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Astronomi, fysik och kemi

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fullkomligt bestyrkte Newtons, även av Celsius förfäktade mening, att
jorden vid polerna är avplattad. Såsom belöning för sina förtjänster
om lösningen av detta problem fick Celsius av Ludvig XV en årlig
pension av 1,000 livres.

Först 1737 var han tillbaka i Uppsala, och nu tog han itu med
den astronomiska professuren. Dess viktigaste uppgift var anskaffandet
av ett astronomiskt Observatorium. Omedelbart efter sin återkomst
inrättade Celsius ett mindre dylikt i sin egen gård, och som vi
redan sett förmådde han det fattiga universitetet att anslå medel till
ett efter dåtida krav väl utrustat Observatorium. 1741 blev detta,
det första i vårt land, färdigt, tack vare Celsius’ energi och
Uppsalakonsistoriets offervillighet, och samtidigt utverkade Celsius ett
betydande anslag till inköp av moderna instrument. De förhoppningar,
som anknötos till den nya institutionen, blevo likväl endast delvis
infriade, ty Celsius avled redan 1744, och hans efterträdare Mårten
Strömer var, ehuru en skicklig matematiker, dock icke någon god
observatör. Han var icke ett snille som Celsius, hade ej heller
dennes energi, då det gällde att avlägsna observatoriets brister.
Celsius hade däremot en ovanlig förmåga att sätta saker i gång.
Då han var i Nürnberg, stiftade han där ett internationellt
astronomiskt sällskap, Commercium litterarum astronomicum; i Uppsala
hade han redan 1722 börjat anställa meteorologiska observationer,
och då det året därpå från England anordnades ett allmänt
observationsnät, togs denna sak upp av Vetenskapssocieteten i Uppsala,
först av Burman, sedan av Celsius. Journalerna från Torneå finnas i
behåll för åren 1737—1749. I Uppsala började de 1739, och hava med
få avbrott fortsatts till våra dagar. Dessutom utövade Celsius en
omfattande vetenskaplig författarverksamhet, mest i societetens Acta. Men
för denna är jag ej kompetent att redogöra, och denna strängt
vetenskapliga litteratur liggerju också utanför ramen av denna framställning.[1]

Klingenstierna.



Samtidig med Celsius var frihetstidens andre store matematiker,
Samuel Klingenstierna, som endast var tre år äldre; han var nämligen
född 1698. Även han skulle utbildas till jurist och hade under sin
första studenttid ännu icke läst någon matematik. Men så fick han
händelsevis anvisning på Euklides’ sex första böcker, och nu blev
han fullkomligt bergtagen, ty i matematiken hade han funnit en

[1] För allmänheten är Celsius ju mest känd såsom termometerns uppfinnare. Såsom
Hildebrandsson visat, är detta ett misstag. Celsius har endast förbättrat De L’Isle’s
termometer. De L’Isle betecknade kokpunkten med 0, fryspunkten med 150°. Celsius
satte kokpunkten vid 0 och fryspunkten vid 100, och det var först Christin i Lyon och
Linné, som, oberoende av varandra, vände om skalan, så att fryspunkten kom vid 0,
kokpunkten vid 100°.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free