Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den ekonomiska litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Mandevilles fabel gav onekligen uttryck åt åskådningar, som lågo
i luften, ehuru ingen vågat uttala dem. Libertinerna funno här ett
försvar för tidens lösa seder, och teorien utvecklades vidare av
Voltaire och encyklopedisterna. I Le mondain hånade Voltaire
denna så beprisade »gamla goda tid», vars råa vanor och brist på
kultur upphöjts till dygder. Men även nationalekonomerna funno
här något att taga vara på, och Mandevilles fabel inleder i viss mån
en ekonomisk liberalism. Till den skall jag sedan komma. Den
hade också en annan betydelse. Merkantilismen vilade ju på en
naivt materialistisk uppfattning av samhället, och Mandeville drog
hänsynslöst ut konsekvensen. Uppgiften var att göra samhället rikt,
bisamhället hade blivit det tack vare individernas lastbarhet, ergo
var det ur ekonomisk synpunkt icke längre värt att orda så mycket
om dygd och enkelhet. Särskilt i Sverige rensade denna paradox
onekligen luften. Frihetstidens nya, ekonomiska uppfattning av
samhället och livet stod i uppenbar strid mot den föregående tidens
moraliska och religiösa, bifabeln blottade denna motsägelse, som
man förut ej observerat, och denna brytning mellan utilism och
moral är därför av ett ganska stort intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
