Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historia och fornforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historiographi Jacob Wildes stats författningars eller allmänneliga
rätts historie. Slutet: Det så kallade oinskränkta enwäldet hade
redan förut (1742) kommit ut i svensk översättning.
Arbetet är onekligen lärt. Men i mycket står författaren ännu
kvar på den rudbeckska ståndpunkten, och i likhet med denne
anser han Platons Atlantis hava varit ett verkligt land. Allt träffar,
såsom Rudbeck visat, in på Sverige, och Atlantis och Sverige äro
»så lika som två ägg med varandra». Likaså identifierar han skyter
och svenskar, håller ock på de fantastiska uppgifterna i
Snorraeddans inledning och i Flateyarboken om Forniotr o. s. v. Men
egendomligt nog kommer han ändå till ett ganska förnuftigt resultat.
Frågan om folkets upphov och ålder — säger han — hör ej till
vårt ämne, utan detta är att undersöka statens. Den mening, han
här utvecklar, är, att »skyterna» inflyttat till Sverige i spridda
hushåll, som livnärde sig med jakt och fiske. Då fanns således ingen
svensk stat. Sedan hade denna så småningom vuxit fram ur
hushållet, i det att det faderliga husbondeväldet förbytts i ett
konungsligt. Den första förändringen i denna patriarkaliska konungamakt
skedde genom Odin, som av fruktan för romarna kommit till Norden
omkring år 70 f. K. och där svingat sig upp till herre. Han
tillägnade sig först översteprästämbetet, så domarmakten och till sist
en viss myndighet att stifta lagar. Tillika »undervisade han de
svenska uti en ny gudalära; åtminstone utstofferade han den gamla
med nya vidskepligheter» — som man ser en typisk
1700-talsskildring av en religionsstiftare.
Hos Wilde stöta två olika åskådningar samman. Den ena hade
han ärvt från stormaktstiden, den andra var frihetstidens. Han hade
den rudbeckska tidens oförmåga att skilja dikt och historia från
varandra, men i sin totaluppfattning av statens uppkomst, såsom
en ur ätten framvuxen företeelse, står han på frihetstidens praktiska
och rationalistiska ståndpunkt. Och då han lämnar de »mörka
århundradena» och kommer på verkligt historisk mark, göra sig hans
förtjänster därför vida bättre gällande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
