Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Historia och fornforskning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
HISTORIA OCH FORNFORSKNING
Stormaktstiden och historien.
Såsom vi förut sett hade stormaktstiden ej
åstadkommit mycket inom den historiska
forskningen. Vi hava även funnit
anledningen. Riksarkivet betraktades såsom en
förvaringsplats för hemliga handlingar, och
ej ens rikshistoriografen släpptes dit utan
betryggande försiktighetsåtgärder. Därtill
kom den ytterst ömtåliga censuren. Den
senare tidens historia hade således i viss
mån varit förbjuden mark, och i stället
hade man riktat sitt intresse på den »götiska» forntiden. Men
även här hade det vetenskapliga resultatet blivit relativt magert, ty
genom rudbeckianismen hade man fullständigt lockats på villospår.
Den enda period, som återstod och som kunde bearbetas, hade således
varit medeltiden. För dess historia åstadkom verkligen stormaktstiden
mycket av värde, men blott materialsamlingar: Hadorphs, Örnhielms
och Peringskiölds kolossala avskriftsband. Något försök att bearbeta
detta material hade icke gjorts. Vi skola nu se, huru frihetstiden
ställde sig till den historiska forskningen rörande dessa tre
perioder, och vända vi oss först till urkundspublikationerna.
Antikvitetsarkivet.
Vid frihetstidens början hade antikvitetsarkivet, där de
medeltida handlingarna förvarades, råkat i det djupaste förfall. Dess chef,
den yngre Peringskiöld, hade avlidit 1725 och fått Johan Helin till
efterträdare, en varken obegåvad eller okunnig man, men
fruktansvärt lat, och under hans tid överfölls verket av en fullkomlig
sömnsjuka. Ty såsom chefen voro även medarbetarna. I slutet av
1740-talet var den äldste assessorn, »lagman» Lundberg, tjänstefri och
bodde på landet, ehuru han uppbar lönen, den andre, Richardsson,
var mest sysselsatt med att utverka statsanslag till en
ortsbeskrivning av Halland, som aldrig blev avslutad, den tredje, Hagelberg,
gjorde heller ingenting, och translatorsplatsen var obesatt. Ingen
av de nu nämnda publicerade något, och de tyckas även hava varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0180.html
