142 (Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Erik Benzelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

utgivaren. 1721 följde hans upplaga av det så viktiga
Vadstenadiariet, som han kort förut för en obetydlighet inköpt av Olof
Celsius. Andra medeltidsurkunder publicerade han i Acta literaria.
Själv kom han emellertid snart att betrakta dessa skrifter blott
såsom förarbeten till ett vida större företag, som han nu började
planera, ett sammelverk av samma art, som Leibniz utgivit för
Tyskland och Muratori för Italien, eller en fullständig upplaga av
alla historiska arbeten rörande Sveriges äldre historia, ett Corpus
scriptorum historiæ suiogothicæ — en plan, som han aldrig hann
utföra och som sedan spökade under hela frihetstiden. Han gjorde
dock ganska stora förarbeten, som ännu finnas kvar i Linköpings
bibliotek, dit hans flesta papper kommit. Med denna samling
tänkte han ock förena ett Bullarium romanum eller avskrift av alla
påvebrev rörande Sverige, och som inledning till det hela skulle
fogas Notitia auctorum qui scripsere historiam Sueciæ civilem,
ecclesiasticam, literariam et naturalem, item qui de nummis et
genealogicis commentati sunt d. v. s. en bibliografi över hela den
äldre svenska litteraturen. Även andra likartade samlingar
påbörjades av honom — planer, som det först blev en eftervärld
förunnat att delvis utföra[1].

Benzelius som språkforskare.

Slutligen var han också svensk språkforskare, gjorde samlingar
för ett svenskt dialektlexikon och var även inne på allmänt
lingvistiska frågor — tyvärr äro hans anteckningar här ännu ej från
kompetent håll undersökta. Över huvud kan sägas, att Benzelius
gick i spetsen för sin tids alla svenska humanistiska vetenskaper,
och även för naturvetenskaperna hade han genom sin
organisationsförmåga och sitt intresse en stor betydelse. Han inleder därför
frihetstidens vetenskapliga forskning, och han gör det genom sin
förmåga av kritik, sin frihet från den föregående tidens fantasteri
och sin nyktra blick på de frågor, som han behandlade. Men så
till vida var även han en son till Stiernhielms tidevarv, att hans
planer ofta voro för stort tilltagna för att i praktiken kunna
genomföras. Trots sin enastående begåvning och flit kom även han
att förlyfta sig.

Såsom bibliotekarie slutade Benzelius 1723, då han befordrades
till teologie professor. Samma år blev han riksdagsman, och nu
blev han tyvärr bergtagen av politiken. 1726 utnämndes han till
biskop i Göteborg, flyttades fem år senare över till Linköpings
stift och steg slutligen 1742 till ärkebiskop, ehuru han aldrig kom

[1] Planen på hans Corpus scriptorum historiæ togs upp i det av Fant påbörjade
verket Scriptores rerum svecicarum, Bullarium romanum i Svenskt diplomatarium och
bibliografien i Warmholtz’ Bibliotheca.

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0178.html

		Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden / 142 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|