Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Erik Benzelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första studier kunnat vänta, och hans mest betydande insatser falla
inom andra områden.
Benzelius och Uppsalabiblioteket.
Till Uppsala hade han återkommit i december 1700, och kort
förut hade hans far blivit ärkebiskop och prokansler. Utan tvivel
var det tack vare denna släktskap, som den tjugosjuårige lärde
1702 utnämndes till universitetsbibliotekarie. Men om man här än
är berättigad att tala om nepotism, har en utnämning sällan varit
lyckligare och i sak mera befogad. Platsen hade i regeln förut
innehafts av gamla, uttjänade professorer, som i biblioteket bereddes
ett otium cum dignitate. Nu fick man en ung man, som under
en längre utrikesvistelse gjort sig fullt förtrogen med
bibliotekstekniken, med en bildning och ett intresse, som sträckte sig till
alla vetenskaper, även naturvetenskaperna, med ett
verksamhetsbegär och en organisationsförmåga, som bägge voro överlägsna.
För Benzelius själv var platsen idealisk. Han hade fått en
professorslön utan någon undervisningsskyldighet och utan egentliga
konsistoriegöromål. Biblioteket var öppet blott två dagar i veckan,
och sysslan var därför liksom skapad för en man, som ostörd av
andra göromål ville ägna sig åt vetenskaplig forskning.
Tack vare de många krigsroven var biblioteket ett bland de
bättre i Europa, ehuru det var mycket klent försett med
handskrifter av antika författare — den avdelning av ett bibliotek, för
vilken den tidens lärde egentligen intresserade sig; här hade
biblioteket blott några manuskript, som kommit från Schefferus’ och
Sparfwenfeldts samlingar. Men å den andra sidan var biblioteket
ägare av flera värdefulla isländska handskrifter samt av codex
argenteus, för vars betydelse man nu fått blicken öppnad. Själva
bibliotekslokalen var efter den tidens fordringar nästan elegant.
Bokskatterna hade kort förut inrymts i Gustavianum, där de fyllde
två långa salar, och utom böckerna och manuskripten förvarades
här universitetets alla övriga samlingar, de fysiska och astronomiska
instrumenten, den ej obetydliga samlingen av målade porträtt, det
berömda konstskåpet från Augsburg, en mynt- och medaljsamling,
kartor och ett naturaliekabinett av allehanda kuriosa. Benzelius
bragte ordning i alla dessa avdelningar, upplade nya kataloger,
inköpte, tack vare en klok ekonomi, för det obetydliga anslaget —
en professorslön — flera av de stora lärda seriearbeten, som då
utgåvos, uppmärksammade också vår egen dittills obeaktade
inkunabellitteratur, förvärvade åt biblioteket en mängd värdefulla
manuskript, såväl orientaliska och grekiska som ock latinska från vår
medeltid, inköpte den så storartade Palmskiöldska handskriftsamlingen,
skaffade in de utländska lärda tidskrifterna, satte sig i förbindelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0175.html
