Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokmarknaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av Salvius förlagda arbeten. Översättare betalades naturligtvis mindre,
med en sex à sju daler per ark. Men sämst ställda tyckas, såsom
Sylwan påpekat, de skönlitterära författarna hava varit. Jag har —
säger han — »icke sett ett enda fall anfört från denna tid, då en
skald för någon sin dikt erhållit direkt arvode av boktryckaren.
Det är också rätt betecknande, att man nästan aldrig finner
privilegium, skyddande för eftertryck, begärt för skönlitterära verk». I
detta avseende var frihetstidens utilistiska syn på litteraturen således
ännu vid periodens slut i det hela densamma som vid dess början,
och att författarhonoraren, även de högsta, ännu voro relativt små,
framgår därav, att ett vanligt översättararvode ej var högre än
sättningskostnaden per ark eller 8 daler kpt. Det var också först
ett gott stycke in på 1800-talet, som ett skönlitterärt författarskap
ekonomiskt lönade sig. Men å den andra sidan hade man dock
redan nu kommit så långt, att förläggarna ej längre drogo sig för
att utgiva vittra arbeten, och 1767 vågade sig Carl Stolpe på att
förlägga Dalins samlade Witterhets-Arbeten i icke mindre än sex
band. Priset var ej obetydligt: för ett exemplar på skrivpapper 90
daler kpt., för ett på tryckpapper 66 daler. Att man nu kommit
så långt, att man fått en publik, som beräknades vara villig att göra
en dylik utgift för något så onyttigt som poesi — detta var dock ett
betydande steg framåt i kultur.
 |
| H. Fougts boktryckarmärke. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
