- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
110

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bokmarknaden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den fond, som redan fanns till regeringens disposition för
underhåll och pensioner åt fattiga änkor. I själva verket var det således
några dylika, som fingo avstå sina pensioner åt skaldinnan, och
understödet kostade staten ej ett öre.

Långt vanligare än att giva dylika direkta anslag var att bevilja
en författare ett lån. Vid 1761 års riksdag fick Olof Celsius ett
dylikt på 18,000 daler kpt. för den kyrkohistoria, på vilken han
arbetade. Gjörwell fick 1770 ett annat å 4,000 daler smt., en
sekreterare Frosterus ett på 3,000 daler kpt., och för sitt Glossarium
fick Ihre dels ett lån å 7,000 daler, dels 3,000 daler till
tryckningshjälp. Men ej heller lånen voro synnerligen talrika, och i det hela
var statens understöd åt litteraturen ytterst obetydligt.

Bokhandlarnas förlag.



De egentliga förläggarna voro bokhandlarna och boktryckarna,
och att dessa nu vågade sig på litterärt betydande arbeten, berodde
tydligen dels därpå, att allmänhetens bildningsgrad samt köplust
högst betydligt stigit, dels därpå att Momma, Salvius och Gjörwell
voro bildade män, som själva ägde litterära intressen; av 1600-talets
boktryckare hade knappt någon annan än Wankijf vågat sig på dylika
förlag. Vi vända oss först till bokhandlarna. Redan den förste av
dessa, Russworm, skaffade sig ett ganska förnämligt och lärt förlag:
Acta literaria Sueciæ, Nettelbladts Memoria rediviva virorum in
Svecia eruditissimorum, Celsius’ skrift om hälsingerunorna m. m.,
och i samma riktning fortsatte hans efterträdare Kiesewetter, som bl. a.
förläde Linnés Systema naturæ, Philosophia botanica, Amœnitates
academicæ, Ölandsresan, Celsius’ aritmetik, Kalms resa, Wallerius’
kemi m. m. Även Holmberg, som på 1760-talet började såsom
förläggare, gav ut arbeten av Linné, Wallerius m. fl. framstående
författare. Men hans synpunkt var uteslutande affärsmannens, och han
lade därför huvudsakligen an på den mera lätta, mer eller mindre
skabrösa litteratur, som nu började komma på modet, såsom Fru
Pompadours lefverne och märkvärdigheter, Mina tidsfördrif på
Högvakten, Djurgårdsnöjen o. d. Gjörwell däremot var idealisten, och
de arbeten, som han under sin långa levnad gav ut — i en katalog
från 1804 upptar han ej färre än 217 — voro av den högsta
kvalitet: Botins och Lagerbrings historiska arbeten, Lidéns stora
disputationskatalog, Warmholtz’ monumentala Bibliotheca historica
sueogothica, för att nu blott nämna några, vilka fack vare Gjörwells
intresse och oegennytta kunde utgivas.

Boktryckarnas förlag.



Den förste boktryckare, som skaffade sig också ett litterärt förlag,
var Peter Momma, vilken särskilt tyckes hava intresserat sig för den
förut av förläggarna föga uppmärksammade svenska vitterheten. I
en katalog från 1741 annonseras åtskilliga svenska komedier,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free