- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 3. Frihetstiden /
86

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pressen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lärda tidskriftslitteratur, och de visa oss ock, huru denna litteratur
blivit allt mera populär i framställningen och utilistisk till sin
tendens.

Moraliska veckoskrifter.



Vid sidan av denna tidskriftstyp finnes en annan, som också var
mycket uppskattad under frihetstiden: den moraliska veckoskriften.
I föregående del visade jag upp, att även denna hade sina
förberedelser inom 1600-talets litteratur. Men i stort sett kan genren
sägas vara en skapelse av Richard Steele, som 1709 började
utgivandet av The Tatler och sedan, 1711 och 1712, tillsammans med
Joseph Addison fortsatte med den vida ryktbarare Spectator, som
blev den erkända förebilden för alla dylika moraliska veckoskrifter i
hela världen. För Frankrike betydde de mindre, ty varken moralen
eller humorn lågo rätt för det franska lynnet, vida mera för
Tyskland, där man, såsom vi sett, förut var intresserad för dylika
»moraliska målningar». Det var också »moralen», som slog an både i
Tyskland och i Sverige; den älskvärda, urbana humorn i Spectator
hade man däremot ännu ej nog kultur att kunna tillägna sig. Redan
1713 kom den första tyska efterbildningen, Der Vernünftler, ut i
Hamburg; sedan följde Discourse der Mahlern (1721), Der Patriot (1724)
m. fl.; under århundradet skola icke mindre än 500 dylika tidskrifter
hava utgivits i Tyskland. Också i Sverige spåras detta inflytande
tämligen tidigt, och åtskilliga skrifter av moraliserande innehåll
utgåvos arkvis en gång i veckan, så en översättning av William de
Britaine’s On human prudence, på svenska kallad Mennisklig
försichtighet (1725—1726), och Lord Verulams Oprichtiga utlåtelser
(1726—1727). Men den första moraliska veckoskriften var
Sedolärande Mercurius, som utkom under åren 1730 och 1731 och var
författad av bröderna Carlsson, Carl och Edvard (sedan adlade
Carleson). Någon självständighet hade tidskriften icke. Enligt Lamm
äro säkert två tredjedelar av artiklarna översättningar från Tatler,
Spectator, Misantrope och Patriot, och troligen äro ock de andra
till större delen långods. Något större uppseende tyckes tidskriften
ej hava väckt, och dess betydelse ligger väl förnämligast däri, att
den gav Dalin, som var god vän med utgivarna, uppslaget till Then
swänska Argus, som började i december 1732 och fortsatte till slutet
av 1734. Om denna märkliga veckoskrift får jag sedan tillfälle att
tala, då vi hunnit fram till Dalins biografi. Här vill jag blott påpeka
dess oerhörda popularitet, vilken framgår av den mängd av
efterbildningar, som den framkallade och vilka icke minst visa
Argusförfattarens överlägsenhet. Den första av dessa var den av Johan
Browallius utgivna Den swenske patrioten (1735), där den lärde, men
ganska klumpige författaren förgäves sökte anslå Dalins lätta och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:51:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/3/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free