Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Akademier och vittra sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
några dylika akademier att arbeta sig fram, men utan att lyckas,
och först efter århundradets mitt börjar opinionen vända sig. Vittra
och humanistiska samfund uppstå, och mot frihetstidens slut är det
snarast de, som lägga beslag på publikens intresse. Men vid sidan
av dessa praktiska och estetiska motströmningar löper under
frihetstiden en tredje — den naturliga livsglädjen, som också tog sig ett
uttryck i åtskilliga ordnar. Redan så tidigt som 1724 var Tessin
medlem av en orden i Stockholm, kallad Les antisobres och vars
huvudman var en preussisk diplomat Manderfelt. Inom denna
begagnades åtskilliga »fyllhundsnamn» såsom David Suput, Ambrosius
Tratt, Famosus Törstig o. s. v. — såsom man märker föregångare
till de bacchanaliska ordenskapitlens hjältar. Det sällskap, Awazu
och Wallasis, i vilket Dalin under sin ungdom var spiritus rector,
var väsentligen en dylik sällskapsorden, och sedan improviserade
han, såsom vi skola se, en stor mängd andra, Livskvadronen,
Gröna orden m. fl. En liknande fanns ock vid Lovisa Ulrikas hov,
möjligen redan innan Dalin hade fästs vid detta, nämligen
»kalottregementet», för vilket drottningen var stormästarinna. Men till
detta får jag sedan tillfälle att återkomma. Fullt organiserade tyckas
dylika ordnar hava blivit först under Gustav III:s tid.
Vitterhetsakademiens sigill. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>