Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolor och universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
isynnerhet av all ryktbarhet, och såsom svensk kände han sig stolt
över en forskare av Linnés betydenhet. 1787 gjorde han därför till
universitetet den största donation, som det mottagit sedan Gustav
Adolfs dagar. Till en ny botanisk trädgård skänkte han då Uppsala
slotts vidsträckta kungsträdgård och lät där av statsmedel uppföra
en orangeribyggnad, som i storlek och dyrbarhet övergick
universitetets alla övriga byggnader. I aug. 1787 infann han sig i Uppsala
för att lägga grundstenen till denna, och därvid höll han ett tal,
som hör till de vackraste han hållit. Han skattade sig lycklig att
kunna fullfölja Gustav Adolfs arbete att höja rikets äldsta universitet
och därigenom giva sin son ett vittnesbörd om, vilken lycka det
var att föra spiran över ett upplyst folk och se svenska snillen stiga
till vetenskapens höjder. Linnés minne ställde stora krav på hans
landsmän. Att hans gamla trädgård i många avseenden varit
bristfällig och otjänlig, hade visserligen föga betytt under den store
forskarens egen livstid, ty då fanns ju han själv där, men numera,
»sedan utlänningar, ledda av hans ljus, börjat tävla med hans
landsmän, fordra hans minne och akademiens heder de anstalter,
varigenom hans skicklige efterträdare kunna bibehålla hans företräde.»
Det var med tanken därpå, som konungen gjort sin donation.
Uppförandet av den dyrbara byggnaden drog emellertid om, och
först på 100-årsdagen av Linnés födelse, 1807, kunde den slutligen
invigas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
