Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en drömresa till Dovre fjäll, varifrån hela världen överskådas,
och slutligen hava vi början till en fjärde essay, handlande om
frieri.
Såsom Oscar Wieselgren visat stammar genren från Quevedos
Sueños, som särskilt blivit populära i Tyskland, där Drömmarna
översattes eller efterbildades — vilket man nu vill — av Mosche-
rosch i Wunderliche und wahrhafftige Gesichte Philanders von Sitte-
wald. Moscherosch å sin sida blev förebilden för en av Tysklands
under 1600-talet mest lästa författare, Christian Weise, vars roman
Die drei ärgsten Erz-Narren der ganzen Welt (1672) ock stude-
rades i Sverige. Roman är Weises arbete knappast, utan snarast
en samling fristående skildringar av olika former för dårskap och
narraktighet, oftast såsom en dialog mellan tvenne personer, av
vilka den ene för det sunda förnuftets talan. Det var denna idé,
som Hans Hansson upptog, och likaså har han upptagit dröm-
fiktionen. Det är väl därför ganska säkert, att han fått upp-
slaget från något eller några av de arbeten, som i Tyskland
förebåda de moraliska veckoskrifterna. Inom den svenska littera-
turen kan publikationen betraktas såsom en förelöpare till Dalins
Argus.
De moraliska veckoskrifterna förebådas också av en annan för- Karaktärs-
fattare, den till Sverige landsflyktige Bornholmske prästen Olof studler-
Svensson Lemwijk. På sitt nya fäderneslands språk utgav Lemwijk
en mängd skrifter, men av dessa är det blott en, som för oss är
av vikt, nämligen hans Konst att känna folck, sigh siälff och andra
(1673). Arbetet är blott en översättning från engelskan, från biskop
Halls Characters of vertues and vices, vars förebild var den grekiske
författaren Theophrastos’ Karaktärer, vilka sedermera även efter-
bildades av La Bruyère. I dessa karaktärsskildringar, som nu
blevo så på modet i utlandets litteratur, ligger uppslaget icke
blott till de halvt novellistiska porträttstudier, vi sedermera finna
i de moraliska veckoskrifterna, utan även till den egentliga romanen,
som ju förutsätter en skarpare reflexion än den, som den karolinska
tiden ägde, och en mera realistisk observationsförmåga än den, vi
finna i herderomanen.
Befryndade med dessa skizzer äro de s. k. maximer, som under Maximer.
1600-talet också blevo ytterst populära och på vilka vi hava de
yppersta exemplen i La Rochefoucaulds blixtrande kvicka, av en
äkta fransk esprit fyllda aforismer. Dessa visa nämligen en psyko-
logisk skarpblick, en människokännedom och en världsmannens
fördomsfria uppfattning, som icke kunde annat än inverka sporrande
på dem, som i romanen skulle skildra det mänskliga livet sådant
429
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
