Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Romanen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den lede fiendens försåt. Att hava funnit bot mot denna hemska
farsot är Hiärnes ovanskliga förtjänst.
Hiärne hade nämligen 1676 blivit utnämnd till bisittare i den
konsistorialrätt, som skulle rannsaka och döma i dessa trolldomsmål.
Till en början var Hiärne fången i samma fördomar som de övriga,
men snart ledde läkarens skarpa blick honom på den rätta vägen,
och i ett mästerligt Betenckiande framlade han orsakerna till den
själssjukdom, som gripit sinnena. Han visade, att angivelserna här-
flöto dels ur illvilja och hämndbegär, dels ock ur en sjuklig inbill-
ning, och särskilt äro hans observationer rörande patienternas sinnes-
villor märkliga; man finner i dessa anmärkningar frihetstidens
naturvetenskapliga observationsförmåga och praktiska klokhet, och
man märker, att Hiärne fullkomligt befriat sig från den äldre tidens
teologiska, på konstruktioner vilande världsåskådning. Denna klara,
övertygande skrift, som tillika så fördelaktigt vittnar om författarens
mod, satte en damm mot trolldomsraseriet. De anklagade frikändes,
och efter 1704 blev ingen bränd såsom häxa i Sverige. Hiärne
hade således den tillfredsställelsen att redan långt före sin död se
sina idéer erkända.
Samma framsynthet röjer sig i Hiärnes övriga skrifter, och även
i dem anticiperar han frihetstidens åsikter. Hiärne var icke blott en
utmärkt läkare; han var även en för sin tid framstående kemiker och
mineralog, och med den följande periodens böjelse att giva veten-
skaperna en praktisk tillämpning blev Hiärne den förste, som gjorde
de svenska bergverken till föremål för ett verkligt studium. Han
undersökte våra gruvor, företog i detta syfte resor ända till Norge
och kom därvid »under väder, att i Jämtland och Härjedalen skola
vara några goda malmstreck», han införde förbättrade metoder vid
malmens brytning och ledde först såsom assessor, sedermera såsom
vice president i bergskollegium under en längre tid den svenska
gruvdriften.
Vårt land äger som bekant tvenne källor till rikedom: järn och
trä, och egendomligt nog var Hiärne den förste, som insåg den
nationalekonomiska betydelsen även av skogens rationella vård. I
En lijten oeconomisk skrifft om wedhsparande, huru man i desze
knappa tijder med weden som efter handen begynner at tryta,
bätter omgås skall (1696) tog han till orda i denna fråga, vars vikt
ännu ingen insåg.
Frihetstidens skaplynne spåras ock i hans böjelse att populari-
sera vetenskapen. Icke blott att hans viktigaste skrifter, såsom
hans arbeten om mineralkällorna och skogshushållningen samt hans
Berglykta, genom vilken han sökte intressera regeringen och all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
