- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 2. Reformationstiden och stormaktstiden /
333

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Stiernhielm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Solen och dagsens ljus går här under och bärgas var afton,
Men dock all morgon igen går hon upp och tänder å nyo
Sitt livkvickande bloss. Det häller hon dag ifrån dagom.
Människoliv icke så. När det ens länder åt utgång,
Kommer det aldrig igen.1
som nu först lärde dikta och spela på svenska». Slutligen har Lind-
roth fästat uppmärksamheten på några verser, som nedskrivits på
en lös lapp bland Stiernhielms papper. På grund av handstilen
vill Lindroth förlägga dessa verser till samma tid som företalet till
Götamålet. Men på lappen läsa vi ett med många överstrykningar
och rättelser nedskrivet första utkast till några mycket berömda
verser i Hercules:
Jag vågar därför tro, att dikten planlagts redan 1643, att Stiern-
hielm då icke avslutat den, men med sin vanliga optimism för
Loccenius berättat, att icke blott denna utan ock andra liknande
dikter voro i det närmaste färdiga till tryckning, att han sedan på
uppmaning av Erik Oxenstierna åter gripit sig an med ämnet och
att han i januari 1648 fått den första versionen färdig. Denna första
Version känna vi genom en troligen 1650 påbörjad avskrift av Johan
Ekeblad. En ny bearbetning föreligger i en annan avskrift, av
Kristoffer Ekeblad, och sedermera arbetade Stiernhielm ytterligare
på sin dikt, innan han 1658 gav ut den av trycket.
Själva ämnet hade länge sysselsatt hans fantasi. Från 1624 finnes
på latin ett egendomligt utkast till en strid mellan dygder och laster,
och även här är Hercules hjälten: »Hercules in medio constitutus
est in bivio, uno scilicet pede ad virtutum, altero ad vitiorum castra
vergens». Samma år, 1624, skrev han en latinsk dikt, Carmen
jambicum dimetrum, i vilken han — såsom Swartling påpekat —
»ger den första utformning åt några bland de tankar, som seder-
mera upptogos i Hercules; skildringen av lustans och dygdens
Väg, av fördömelsens fasor och paradisets sällhet företer i de båda
skaldestyckena en likhet, som stundom sträcker sig till själva bild-
valet».
Hercules vid skiljovägen var ju ett allmänbekant ämne, vilket, så
vitt man vet, först behandlats i ett nu förlorat arbete av en grekisk
sofist Prodikos. Detta refereras av Xenophon i dennes bekanta
Den slutliga avfattningen blev ganska olika:
Solen bärgas och var dag vansk.ar han ljuset i mörker,
Men kommer upp och mörnar igen var morgon å skiftes.
Människoliv icke så. När det en gång skrider under,
Kommer det aldrig igen, men blir i det eviga mörka.
333

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0392.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free