Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Skogekär Bärgbo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan än antingen Messenius eller Wivallius. Ehuru en vändning
snarast förefaller syfta på den senare, torde Nordström dock hava rätt
däri, att allusionen avser den förre. Men Messenius dog 1636, och
dikten måste således vara äldre. Andra anspelningar på några danska
arbeten hänvisa också till 1630-talets början, och Nordström kommer
därför till det resultatet, att Thet swenska språketz klagemål skrivits
redan 1631 eller 1632. Därav följer, att Gustav Rosenhane ej kan
vara författaren, ty han var 1632 blott 13 år gammal.
Vad de båda andra diktsamlingarna beträffar, äro de, enligt
Nordström, troligen ej utgivna av författaren själv, utan av en
annan person, ej osannolikt efter författarens död. Som det synes
hade Skogekär Bärgbo, sedan han publicerat Klagemålet, ämnat
att låta trycka även de andra båda samlingarna. Av någon anled-
ning kom emellertid tryckningen icke till stånd, manuskripten för-
blevo liggande, till dess att en annan person 1680 och 1682 be-
fordrade dem till trycket. Sannolikt stammar uppgiften, att Visorna
skrivits för trettio år sedan och Wenerid för mer än trettio år
sedan, från den inhiberade upplagan. Skogekär Bärgbos skalde-
verksamhet ryckes därmed tämligen långt tillbaka i tiden, en tio
à femton år före Stiernhielms framträdande som skald (början av
1640-talet), men i själva verket ligger däri icke någon stötande
■anakronism, ty dikterna äro både till form och innehåll betydligt
ålderdomligare än Stiernhielms. Att de i bägge dessa avseenden
stå betydligt före övriga poetiska alster från 1630-talet är sant,
men författaren var både en lärd och en högt begåvad man, och
hans överlägsenhet över 1630-talet var knappt större än Stiernhielms
över det nästa årtiondet.
Vem han varit, är fortfarande dunkelt. Nordström har fram-
kastat en gissning, som onekligen har en ganska stor sannolikhet
för sig: att bakom pseudonymen skulle dölja sig Gustav Rosen-
hanes äldste bror, Schering, vilken avled 1663. Han var en av
•Sveriges lärdaste och mest betydande män, kunnig i franska, tyska,
italienska och spanska; såsom man av hans självbiografi vet, var
han poet — ehuru hans dikter ej bevarats — och 1632 var han
tjugotre år. Kärlekshistorien i Wenerid har också vissa berörings-
punkter med Schering Rosenhanes egen förlovning och giftermål,
och på detta sätt förklaras bäst förväxlingen med brodern Gustav.
Men å den andra sidan är det åtskilligt, som talar mot hypotesen.
Den mycket utförliga Rosenhaneska brevväxlingen innehåller intet
härom, och Scherings nära vän Schefferus känner i Svecia literata
icke, vem som döljer sig bakom pseudonymen Skogekär Bärgbo.
Tills vidare torde frågan därför böra få stå öppen.
SH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
