Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Olaus Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’7
/ !
fe
I í
254
1
t¡
F
Rudbeck
såsom
forn-
forskare.
r
Kostnadsfor-
10,630 daler kpt, men genom sin förmåga
bringat ned den verkliga utgiften till 6,893-
botanisk trädgård och ett kemiskt labora-
nämnt. Även ett sjukhus ville han bygga,
ett långsträckt envåningshus, och på taket av detta uppförde nu
Rudbeck den väldiga kupol, vilken än i dag finnes kvar. Det hela
var smakfullt inrättat i form av en teater med amfiteatraliskt stigande
bänkar, vilka erbjödo plats åt två hundra personer.
slaget hade uppgått till
att spara hade Rudbeck
Att han skapade en
torium, har jag redan
men det anslag, han härför utverkat, utföll aldrig. Vidare försåg
han under sitt rektorat staden med vattenledning, sörjde för eld-
släckningsväsendets ordnande och genomdrev stenläggningen av
stadens gator. Det var också på hans initiativ, som den förut om-
talade exercitieinstitutionen kom till. Under sitt rektorat inlämnade
han nämligen ett förslag att inrätta ett akademistall, ridhus och
bostäder för voltigermästare, fåktmästare, dansmästare och tvenne
språkmästare. Arbetet utfördes under Rudbecks ledning mellan
åren 1663 och 1665, staten skänkte därtill 7,000 daler, Rudbeck själv
tillsköt 1,600, universitetet endast 2,500, och för denna summa fick
man 36 rum. Rudbecks ursprungliga plan hade varit att här uppföra
en stor universitetsbyggnad med lärosalar och institutioner, men den
summa — 40,000 daler — som Rudbeck fordrade härför, ansågs
för stor, ehuru den endast var en tiondel av den, som drottning
Kristina kort förut utlovat till samma ändamål. Det stora, nya
universitetshuset blev därför icke uppfört, och först i våra dagar
har det rest sig, egendomligt nog på samma plats, som Rudbeck
föreslog, och på ruinerna av hans byggningar.
Såsom härav antydes, var Rudbeck under större delen av sitt liv
den, som på sina starka skuldror uppbar universitetet, och hans
brev innehålla ojävaktiga bevis på den hart när otroliga verksamhet,
han i detta avseende utvecklade. Men det var icke blott univer-
sitetets angelägenheter, som drogo hans intressen bort från natur-
vetenskapen. Mot slutet av hans liv uppspårade nämligen hans
mångfrestande ande ett nytt verksamhetsområde, som han med
hela sin energi skyndade att taga i besittning. Detta område, som
så lockade hans fantasi, var fornforskningen.
Det var klart, att en dylik vetenskap mäktigt skulle tilltala en
man av Rudbecks skaplynne. Hans fädernesland hade hastigt blivit
en europeisk stormakt, men han och hans samtida hade dock en
känsla av, att svensken betraktades såsom en uppkomling bland
folken, och gent emot detta åskådningssätt gällde det för dem som
en patriotisk plikt att bevisa, icke blott att svenskarna ägde fullt
ut lika stolta anor som de andra folken — detta är ju tanken även
: ■
? p
1
hk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
