- Project Runeberg -  Illustrerad svensk litteraturhistoria / 2. Reformationstiden och stormaktstiden /
237

(1926-1932) [MARC] Author: Henrik Schück, Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stormaktstiden - Loccenius och Schefferus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då Schefferus (f. 1621, f 1679) kallades till Sverige och 1648
tillträdde den Skytteanska professuren i Uppsala, stod han- redan
pa höjden av sin tids filologiska bildning, och i sitt nya fädernes-
land blev han — mer än Loccenius och Freinsheimius — den
klassiska filologiens egent-
lige grundläggare. Förut
hade man blott sökt att
tillägna sig en allt renare
°ch renare latinitet, men
Schefferus var den förste,
som förde forskningen ut-
över denna ensidigt språk-
liga ståndpunkt in på mera
reala områden. För det
första utövade han en flitig
textkritisk verksamhet och
utgav en mängd klassiska
författares arbeten. Dessa
upplagor äro väl mindre
betydande, då de — med
fö undantag •—- ej stödja
S1g på manuskriptstudier,
ruen denna brist berodde
huvudsakligen därpå, att
uran i Sverige i allmänhet
saknade klassiska hand-
skrifter. Viktigare voro
Schefferus’ realfilologiska

*


Johannes Schefferus.
Efter oljemålning i Uppsala universitets samlingar.
undersökningar — särskilt rörande antikens sjöväsende — och hans
arbeten häri lära länge hava ansetts såsom fullkomligt avgörande.
Den kritiska skarpblick, som han förvärvat sig i den mera ut-
vecklade klassiska filologiens skola, kom honom väl tillpass, då han
vände sig till den nordiska. Redan kort efter sin ankomst till lan-
det synes han, ehuru detta ej vidkom hans professur, hava kastat
S1g på studiet av svenska förhållanden och svensk historia. Den
rent bibliografiska kännedom, han förvärvade sig om vår litteratur,
Var större än den någon svensk före honom ägt, och främlingen
från Strassburg blev den svenska litteraturhistoriens fader. Året
efter hans död utgåvo hans närmaste Svecia literata (1680), en
bibliografisk förteckning över vår litteratur, vilken än i dag är av
ett oskattbart värde, och vars säkerhet och fullständighet äro så
stora, att man har svårt att förstå, huru det varit Schefferus möj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free