Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Skolor och universitet under Gustav Adolfs tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Följden härav blev naturligtvis, att föreläsningarna måste bliva
ytterligt elementära för att kunna passa för ett auditorium med så
olika vetenskapliga förutsättningar.
Denna elementära undervisning, som väl var nödvändig, var
emellertid icke det sämsta arvet från medeltidens universitet. Det
sämsta var onekligen disputationerna — denna rest från medel-
tidens skolastik, som levde kvar långt in på 1800-talet. För sko-
lasten var ju den logiska fingerfärdigheten det förnämsta, och vid
universiteten utdanades han framför allt till en disputator, som an-
sågs dess förträffligare, ju orimligare den sats var, som han kunde
försvara. Detta disputationsväsen överlevde medeltiden och om-
huldades nästan lika varmt vid de protestantiska universiteten. En
dag i veckan, varje lördag, var anslagen till dylika övningar, och
de började redan kl. 6 på morgonen för att med ett kort avbrott
fortsätta hela dagen. Denna vikt, som man lade på den formella
färdigheten på bekostnad av verkliga studier och kunskaper, var
av en ödesdiger betydelse för 1600-talets universitet, och vi erinra
oss alla den överlägsna skildring, som Holberg i Erasmus Montanus
givit av en dylik héros från disputationssalen.
Disputationsväsendet var utan tvivel universitetens värsta kräft-
skada, det farligaste hindret för en verklig bildning. I viss mån
hade, tack vare Gustav Adolfs ingripande, prästseminariet i Upp-
sala förvandlats till ett verkligt universitet enligt 1600-talets fordrin-
gar. Teologien var, om än långt ifrån besegrad, dock ej längre
samma envåldshärskare som på Uppsala mötes tid. Men i den
skolastiska filosofien hade bildningen fått en ny fiende, och upp-
giften för den nya tiden var att slå skolastiken och i dess ställe
sätta de verkliga vetenskaperna.
Men Gustav Adolf och hans samtid sökte att reformera icke blott
universitetet utan även skolorna, och häri lyckades de bättre. 1610
och iöii utarbetades nämligen en ny skolordning, som väsentligen
utvidgade den äldre tidens ensidiga program, och 1620 utkom ännu
en ny, enligt vilken tre olika slag av skolor inrättades. Lägst Stodo
s. k. småbarnsskolor eller folkskolor, som skulle bekostas ej av
staten, utan av kommunen. Över dessa stodo de sex trivialskolorna
med fyra lärare i var, och överst gymnasierna. Enligt skolordningen
skulle dessa blott vara två, i Linköping och Abo, med en fem à
sex lärare i varje. Men de blevo snart flera och med rikare lärar-
krafter. Det äldsta gymnasiet upprättades, tack vare Johannes
Rudbeckius’ energi, i Västerås 1623; tre år därefter fick Paulinus’
stift, Strängnäs, sitt gymnasium, 1627 följde Linköping efter och
1630 Åbo. Lärarna voro i Västerås sex, i Strängnäs ända till tio.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
