70 (Illustrerad svensk litteraturhistoria / 2. Reformationstiden och stormaktstiden)

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Reformationstiden - Skolor och universitet under 1500-talet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kollegiet satte Johan III olyckligtvis en jesuit, den s. k. Klosterlasse,
som samtidigt kommit till Stockholm, där han naturligtvis dolde,
att han var jesuit. Sin plats såsom rektor för kollegiet begagnade
han emellertid till en energisk katolsk propaganda bland lärjungarna,
och under hans ledning utvecklade kollegiet sig till en katolsk
missionsanstalt i Sverige. När lärjungarna voro tillräckligt fasta i
den tro, till vilken de omvänts, skickades de till Rom, till Collegium
germanicum, och i juli 1577 avgick den första sändningen. Andra
följde efter, och redan 1578 upprättades i Braunsberg i Polen ett
särskilt för den nordiska missionen avsett seminarium, dit de svenska
konvertiterna skulle skickas. Kort därefter följde ett annat i Olmütz,
båda i anslutning till där liggande jesuitkollegier. Men Klosterlasse
blev allt djärvare och djärvare, hans egenskap av hemlig jesuit blev
snart allmänt bekant, och vid pingsttiden 1580 kom det till ett
ganska våldsamt upplopp i Stockholm, riktat mot Klosterlasse och
kollegiet på gråmunkeholmen. I följd härav måste Klosterlasse 1580
lämna Sverige, och kollegiet ställdes nu under ledning av en
kryptokatolik, Johan Billius.

Högskolan i Stockholm.

Emellertid avled den katolska drottning Katarina Jagellonica 1583,
och även av andra skäl svalnade Johan III:s katolska sympatier.
Han beslöt nu att förvandla det teologiska seminariet till ett
protestantiskt, humanistiskt universitet. Fortfarande var han ovillig att
förlägga detta till Uppsala, vars professorer varit så ivriga
motståndare till hans liturgi. Sedan 1577 hade universitetet fört ett tynande
liv, och med 1580 kan dess verksamhet sägas fullständigt hava
upphört. Den nya högskolan förlades i stället till huvudstaden och
blev en för sin tid ganska betydande anstalt med professurer både
i latin, grekiska och i hebreiska. Detta nya kollegium, som trädde
i verksamhet 1583, fick emellertid en kort livslängd. Mot slutet
av 1580-talet började skuggorna att allt tätare hopa sig över Johan
III, och han fick viktigare saker att tänka på än högskolan. Det
dröjde allt längre, innan anslagen till denna utföllo, och 1589
togos kollegiets lokaler i besittning av myntverket. Kollegiet fick
visserligen rum i ett annat hus, som förut varit proviantmagasin.
Men 1591 togos även dessa i bruk för sjuka knektar, som från
Livland transporterats till Stockholm. Kollegiet fick väl behålla
några rum i den övre våningen, men av rädsla för pestsmitta
vågade studenterna sig icke dit. Professorerna klagade, men det
hjälpte icke, och året därpå skildes Johan III hädan, sedan han
haft den sorgen att se alla sina planer strandade — bland dem
också försöket att i huvudstaden upprätta ett universitet. Ty efter
hans död var det ej längre någon tanke på att understödja

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0092.html

		Illustrerad svensk litteraturhistoria / 2. Reformationstiden och stormaktstiden / 70 (1926-1932) Author: Henrik Schück, Karl Warburg Table of Contents / Innehåll \| << Previous \| Next >>
	Project Runeberg \| Catalog \| Recent Changes \| Donate \| Comments? \|