Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Reformationstiden
- Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
han sett döden i ansiktet. Dessa vilda, barbariska lidelser hade
väl kuvats av munkmoralen, men naturellen fanns kvar, och när
den medeltida kyrkans makt över angelsaksarens känsloliv
upphörde, bröt den gamle barbaren åter fram — särskilt i den engelska
renässansens mest karakteristiska konstform, i dramat, vars blodiga
scener så väl harmoniera med det engelska lynnet. Ett stycke som
Titus Andronicus skulle hava väckt bifall även hos Hengists och
Horsas samtida, och först då denna rent engelska renässans
påverkats av den italienska poesiens skönhetskänsla, uppstod den
Shakspereska dikten.
Den tyska renässansen.
I Norden och i Tyskland borde renässansen, såsom man kan
tycka, hava fått samma skaplynne som i England. Folknaturellen
var ju i det hela densamma. Tyskar och skandinaver ägde lika
litet som engelsmännen någon antik skönhetskänsla, och renässansen
kunde därför icke hos dem antaga en plastiskt hednisk form. Den
store Pan, som nu återuppvaknat ur sin tusenåriga slummer, kunde
ej för dem bliva en skönhetens gud såsom för italienaren och
fransmannen; snarare skulle han hava tagit Tors gestalt. Den nordiska
och tyska renässansen skulle hava blivit brutal såsom den engelska.
Men den blev det icke
Det, som skiljer den germanska folknaturellen från den romanska,
är »gemytet». En religiös strömning har således, om ej andra
impulser verka i motsatt riktning, alltid en tacksam jordmån hos
germanen, och detta visa även den nyare tidens engelska,
nederländska, tyska och svenska hävder med deras förbittrade
religionsstrider. Hos 1500-talets engelsmän var likväl detta gemyt mindre
kraftigt utvecklat än hos fastlandsgermanerna. Genom Englands läge
vid havet och den på havet förda kampen mot Spanien utvecklades
engelsmännen till ett dådkraftigt handels- och sjöfolk, som sände
djärva upptäcktsfarare ut över alla hav. Det var det germanska
vikingalynnet, som åter stod upp i föryngrad gestalt, och Francis
Drakes eller Walter Raleighs samtida ägnade ej längre samma
uppmärksamhet åt de religiösa tvisterna som deras fäder under den
blodiga Marias tid. Fastlandsgermanerna, som ej hade denna sporre
till verksamhet, fortsatte medeltidens drömliv; då engelsmannen
riktade sin blick utåt, riktade de sin inåt, och såsom en tysk
nationell rörelse fick renässansen reformationens form.
Renässansen hade till sitt innersta väsen varit en personlighetens
frigörelse. När genom inverkan från Italien den medeltida
världsåskådningens grundvalar började att skaka även i Tyskland — väl
ej hos den stora mängden utan blott hos ett fåtal lärde — så blev
uppgiften närmast att på det religiösa livet tillämpa den nya rörelsens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 10:50:49 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ilsvlihi/2/0026.html
