Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Våra första boktryck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
-t i i i i.
398
lu
hade han icke, ty boken är blott ett omtryck av den i Holland
utgivna upplagan. Förmodligen fick han ej genast efter sin ankomst
till Stockholm börja med Uppsalamissalet och använde då vänte-
tiden på denna lilla privataffär. Möjligen är icke ens Dyalogus den
första i Sverige tryckta boken. På en resa 1922 påträffade nämligen
Collijn i en bokpärm ett kort fragment på tio rader av en latinsk,
grammatik, kallad Remigius Dominus que pars, som tydligen var
tryckt av Snell under dennes uppehåll i Stockholm, efter vad Collijn
är böjd att tro, före Dyalogus. Boken i fråga tyckes hava använts
i svenska skolor, ty omkring 1518 tryckte Grijs i Uppsala en ny
upplaga.
Både Remigius och Dyalogus voro utan tvivel Snells egna förlag.
Uppsalamissalet bekostades däremot ganska säkert av domkapitlet.
Visserligen hava vi ej kvar kontraktet mellan Snell och domkapitlet,
men vi hava däremot ett annat kontrakt från 1500 om en tillämnad
ny upplaga, och det kan ej lida något tvivel, att samma principer
tillämpats redan vid den första. Kontraktet avslöts med en Peder
Hasse, som troligen var agent för en tysk boktryckarfirma. Enligt
detta skulle Plasse på egen bekostnad trycka 700 missaler, därav
åtminstone 150 på pergament, de övriga på papper, samt på egen
risk transportera dem till Uppsala. Tryckte han några exemplar
utöver det bestämda antalet, fick han ej själv försälja dem, utan
skulle hembjuda även dessa åt domkyrkan. För varje pergaments-
exemplar skulle han erhålla 16 marker, Stockholms mynt, för varje
pappersexemplar 6 marker och således för hela upplagan 5,7°°
marker. Vidare gåvos noggranna bestämmelser för tryck, papper,
band o. s. v. Detta kontrakt ledde emellertid ej till någon påföljd,
och den nya upplagan av missalet trycktes först 1513 av en bok-
tryckare i Basel. Enligt vad biskop Brask berättar, erhöll denne
18 mark för varje exemplar på pergament, 6 eller 7 för varje på
papper. Av samma art var utan tvivel överenskommelsen med
Snell. Huru stor den första upplagan varit, vet man icke, men
antagligen var den ganska liten, då man blott synes hava tryckt
exemplar på pergament — åtminstone hava inga rester av några
pappersexemplar påträffats. Mer än 200 à 300 tryckte han nog
icke.
Sedan Snell fullbordat detta tryck, reste han, på hösten 1484,
tillbaka till Lübeck och synes en tid hava tänkt på att övergiva
boktryckeriyrket, ty sin press och större delen av sina stilar sålde
han till domkapitlet i Uppsala, som emellertid först 1510 kom sig
för med att börja ett eget tryckeri.
Vår andre boktryckare, Bartholomæus Gothan, var också en resande
Gothan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
