Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Medeltidens avslutningsperiod - Vadstena kloster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
såsom i Sigtuna, utan stodo i skåp. Men undantag medgåvos dock.
En munk, som för utarbetandet av en predikan behövde en bok,
fick rätt att medtaga denna till sin cell, men dock ej behålla den
för länge. Likaledes var man ganska liberal med att utlåna böcker
till andra kloster, särskilt till birgittinerkloster, och exempel finnas
även på att man till nya stiftelser gjort betydande bokdonationer.
Gällde det viktiga arbeten, fick det ifrågavarande klostret skicka
en avskrivare till Vadstena, och ett manuskript, som jag givit ut,
har tillkommit på detta sätt: genom en avskrift, som togs i Vad-
stena av en munk från det engelska birgittinerklostiet Syon. Ibland
lät man för klostrets räkning utrikes avskriva en värdefull hand-
skrift. En dylik skrevs i Syon och skickades till Vadstena.
Biblioteket var även munkarnas stolthet, och om deras omtanke
för detta vittnar en anteckning i diariet för 1442. Om orohgheter
uppstode i landet, om det anfölles av fiender eller om kyrkans
egendom hotades, skulle böckerna flyttas ned i ett \al\, beläget
under stenläggningen i korsgången mellan sovrummet, ingången till
matsalen, nya sjukstugan och kyrkan. Men som vi skola se, hjälpte
tyvärr ej detta försiktighetsmått mot de protestantiska vandaler,
som sedan på 1500-talet skövlade de flitiga munkarnas bokskatter.
I ett avseende skilde sig Vadstenabiblioteket ganska bestämt Översätt-
från de flesta andra klosterbibliotek 1 Sverige. De ojamforhgt
flesta voro ju avsedda för munkar, och dessa voro latinkunniga.
Deras bibliotek bestod därför nästan undantagslöst av latinska
handskrifter. Nunnorna däremot kunde blott svenska, och skulle
de kunna få någon bildning, måste denna inhämtas ur svenska ar-
beten. Det äldsta svenska arbete vi äga skrevs även för ett nunne-
kloster, för dominikanernunnorna i Skänninge, nämligen det s. k.
Fornsvenska legendariet. Med undantag av detta legendaiium fanns
under Birgittas ungdom, så vitt man vet, knappt något annat religiöst
arbete på svenska, och för eget bruk lät hon därför, sasom vi sett,
översätta några böcker till svenska, ty latin lärde hon sig först på
äldre dagar. Detta litterära intresse fortlevde även i den orden, hon
stiftat, och det kan sägas, att praktiskt taget tillkom hela vår reli-
giösa medeltidslitteratur i Vadstena kloster. F ör nunnornas räk-
ning översatte munkarna där det ena latinska arbetet efter det
andra, och dessa lästes sedan dels enskilt, dels vid systrarnas
gemensamma måltid, under vilken inga samtal fingo föras. I stället
skulle en nunna tjänstgöra såsom lectrix eller föreläserska, och
denna läsning pågick under hela måltiden. De arbeten, som på
detta sätt föredrogos, voro legender och uppbyggelseskrifter, såsom
Bonaventuras betraktelser, Birgittas uppenbarelser m. m., och 1
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
