Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AGOT mer än ett årtionde efter Petrus de
Dacias död föddes en annan, kanske mindre
renhjärtad, men mera begåvad mystiker till
världen, nämligen Birger Perssons dotter,
den heliga Birgitta.
Mellan båda finnes måhända en förenings-
länk. Bland de kvinnor, som Petrus, medan
han var lektor i Skänninge, samlade kring
sig, var ock den heliga Ingrid. Hon till-
den högsta svenska aristokratien. Hennes
bröder voro svärdsriddaren Johan Elofsson och den lärde, så
bildningsintresserade domprosten Andreas And i Uppsala. Men
Ingrid tyckes icke blott hava haft den höga börden gemensam
med Birgitta utan ock en viss likhet i själsläggningen. Hon var
till ytterlighet bigott och skall hava vallfärdat till Jerusalem och
Rom, där hon av påven Martin IV utverkade sig rättighet att i
Sverige få grunda ett kloster. Detta kom också till stånd i Skän-
ninge tack vare hennes och hennes fränders donationer — det
första kvinnliga dominikanerklostret i vårt land. I likhet med
Birgitta tycktes hon således hava varit icke blott en from, men
även en viljestark kvinna, kanske också fylld av de religiöst an-
lagda personligheternas andliga ärelystnad. Förmodligen avled hon
före Birgittas födelse, och personligen råkades de aldrig, men hon
kan dock hava inverkat på henne, ty i Birger Perssons första äkten-
skap var hennes bror Johan Elofsson lagmannens svärfader, och
minnet av Sankt Ingrid levde nog länge kvar i släkten.
De förhärskande dragen i Birgittas karaktär —■ om än modifierade
på ett egendomligt sätt av de livsförhållanden, i vilka hon inträdde
— voro en stark ärelystnad och en sällsport kraftig fantasi. Hos
oss, moderna människor, yttrar sig fantasien ofta i poetisk eller
konstnärlig inspiration, hos Birgitta —■ vår medeltids största poe-
tiska snille — framträdde den däremot i den religiösa extasens form,
hörde liksom Birgitta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
