Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Eufemiavisorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
väsen fått sitt ideala uttryck, och den nya skolan inom diktningen
blev därför för en lång tid den tongivande.
De grekisk-orientaliska sagoämnen, som uppträdde i de nord- Ringen
franska conterna, trängde ungefär samtidigt in i den tyska littera- och
turen, i de s. k. spilmansdikterna, Herzog Ernst, Salman und Mo- England,
rolt m. fl., säkerligen icke från Frankrike, utan direkt, genom kors-
tågen, från Orienten, och de sakna därför den chevalereskt höviska
ton, som återfinnes hos Chrétien. Men endast några decennier
senare blev den nya »roman breton» bekant också i Tyskland, och nu
följde där mot noo-talets slut och vid 1200-talets början en hel rad
av översättningar från franskan, bearbetningar av Hartmann, Wolfram
och Gottfried, och under hela medeltiden förblev denna diktning
den mest populära. I några fall skrev man även nya dikter i samma
stil, vilka fingerades vara översatta från franskan, men i verklig-
heten blott imiterade stilen i roman breton.
Även till England trängde denna diktning mycket tidigt, och
därifrån överfördes den till Norge, vars sjöfart på England ännu
var jämförelsevis livlig. Med Hakon den gamle (1217 1263)
samt hans efterföljare Magnus Lagaböter och Hakon Magnusson
nådde den rent medeltida kulturen i Norge sin blomstring, och un
der denna tid, d. v. s. 1200-talet, översattes en stor mängd av de
franska romanerna till norska, men karakteristiskt nog ej till norsk
vers, utan till norsk prosa — tydligen beroende på den popularitet,
som den isländska prosasagan förvärvat sig vid det norska hovet.
Det var över Norge, som denna diktning skulle nå fram till vart
land, liksom den sedermera genom svensk mellanhand spred sig
till Danmark.
Att dessa riddarsagor då hade en resonans i själva livet, kunna
vi sluta oss till av den entusiasm, med vilken Erikskrömkans för-
fattare fördjupar sig i skildringen av ridderliga bragder och ridder-
lig prakt. Den världsåskådning, som gav väckelse och näring at
sångerna om Artus, Karl och deras paladiner, fanns då ännu kvar
samt ägde t. o. m. något av nyhetens hela friskhet; riddarvasendet
var ju då för kort tid sedan infört i Sverige. Litteraturen skulle
således mycket bedraga, om icke hertig Eriks och Magnus Eriks-
sons män svärmat för riddarsagans hjältar samt med nöje lyssnat ti
de lekare, som för dem förtäljde om dessa riddares underbara
äventyr. ,
De äldsta av de fornsvenska riddardikter, som finnas bevarade,
översattes till hertig Erik Magnussons ära på föranstaltande av hans
blivande svärmoder, drottning Eufemia av Norge. Da vert g
på hösten 1302 begav sig till Norge för att där ingå toi ovmng m
När
skrevos
Eufemia-
visorna?
263
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
