Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Den lärda bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i¡
i; I
259
5
De sven-
ska biblio-
tekens
storlek.
It i
av böckernas värde. I ett fall angives
boken samt själv köpt pergament och
detta fall hade pergamentet kostat sex
fått 20. Sedan hade han genom en
böckerna från Paris till Harfleur vid
’ ’e gått till 4 écus, och för sina
Därifrån gingo böckerna sjö-
- såsom det tyckes gratis, möjligen med någon
Transporten från Brügge till Hamburg kostade
skaffade böckerna en écu, vidare <8 V» sous». Härav framgår, att
han köpt böckerna just på det sätt, som i Paris var det vanliga
bland studenterna. Bokhandlaren där hade egentligen blott en
lånbiblioteksrörelse, hyrde — mot en mycket ringa summa — ut
böcker åt studenterna, som själva skrevo eller läto skriva av dem,
och blott såsom kommissionär åt andra fick han försälja en bok,
även då mot en mycket obetydlig provision. I den nu omtalade
affären hade han till Johannes Hildebrandi försålt böckerna endast
såsom kommissionär för en person, som överlämnat dem till honom;
Johannes Hildebrandi hade fått betala kommissionsarvodet, och detta
överskred icke en procent
det, att han endast lånat
låtit verkställa avskriften. 1
écus och avskrivaren hade
särskild tjänare låtit forsla
Seinemynningen. Transporten hade
utgifter hade tjänaren fått 2 écus.
vägen till Brügge
resande munk,
däremot en écu.
Tack vare dessa flitiga bokköp ökades de svenska biblioteken
högst betydligt under 1300-talets senare del och isynnerhet under
1400-talet. Även enskilda personer kunde då hava ganska ansen-
liga bibliotek. En magister Bero, vars magistertitel angiver, att han
studerat utrikes, skänkte 1475 över 130 volymer till Skara kyrka,
och under sina flitiga forskningar bland våra gamla handskrifter
och inkunabler har riksbibliotekarien Collijn upptäckt flera andra
medeltida svenska bibliofiler såsom Laurentius Magni, prior för svart-
brödraklostret i Stockholm, franciskanerguardianen Kanutus Johannis
och framför allt dominikanerlektorn Clemens Ryting. Rörande hans
boksamling hava vi ej mindre än tre urkunder. Den första från
omkring 1484 upptager de böcker, som han under sina resor lämnat
i förvar hos olika personer, och denna förteckning upptager 31
nummer. Den andra avser ett lån till Uppsala domkapitel och om-
fattar 21 volymer. En tredje förteckning upptager 31 arbeten. Av
dessa förteckningar att döma innehöll hans samling åtminstone 80
böcker. Men av dessa finnas, så vitt man vet, blott sju kvar.
Men även vanliga sockenkyrkor voro tämligen välförsedda och
naturligtvis ännu mera domkyrkorna samt framför allt klostren,
särskilt Vadstena kloster, som 1— ––-
hava räknat ett bokbestånd av omkring i,4°° volymer. 1
förelse med våra dagars jättebibliotek förefaller ju denna
vid reformationens utbrott torde
jäm-
siffra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
