Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkungatiden - Den lärda bildningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
251
Den sven-
ska domi-
nikaner-
K
talade kättarrörelserna i Provence. För att bekämpa dem stiftades
dominikanerorden, som 1216 erhöll påvlig stadfästelse. Dess syfte
var dubbelt: dels att genom folkliga predikningar utrota kätteriet
hos det lägre folket, dels att genom en vetenskaplig bevisning veder-
lägga heterodoxien hos de mera bildade. Det senare var den icke
minst viktiga uppgiften, ty 11oo-talet, då man blott studerade filo-
sofi, hade blivit ett slags upplysningstidevarv, och skolasterna drogo
sig alls ej för att diskutera, t. o. m. bestrida flera av kyrkans
viktigaste dogmer. Dominikanerordens syfte blev därför att skapa
drivna teologer, som kunde upptaga kampen mot medeltidens fri-
tänkare. Vetenskapen — skrev ordensgeneralen — »är visserligen
icke ordens mål, men i högsta grad nödvändig för detta, emedan
vi utan vetenskapen ej kunna nå det». Dominikanermunkens hela
liv var därför en fortsatt studiekurs, och i varje dominikanerkioster
fanns en lektor för att där sköta undervisningen. Själva gudstjänst-
övningarna gjordes så korta som möjligt, för att man därigenom
skulle få mera tid övrig till studier. Dessa studier fortsattes under
hela livet och började under novistiden. Novisen ägde i regeln
redan förut de vanliga skolkunskaperna, och under novistiden fick
han dels en moralisk träning, dels vissa elementära teologiska kun-
skaper. Efter denna noviskurs, som kunde räcka i flera år, fick
han avlägga ordenslöftet och börja med de egentliga studierna, som
Voro av en alldeles annan art än vid universiteten. Där hade man
börjat med filosofi och i regeln aldrig hunnit till teologien. Här
däremot började man med teologi, och det var under den första
tiden strängt förbjudet att läsa »hedningarnas och filosofernas
böcker». Men efter någon tids erfarenhet ändrade man ellei lättare
kodifierade man principen. För att rätt kunna vederlägga filoso-
ferna måste man dock känna deras konstgrepp, och det var därför
nödvändigt att taga reda på fiendens stridskrafter. Men universi-
teten hade börjat med filosofien och därför skapat kättare. Den
nietoden kunde således ej följas. Dominikanermunken däremot
skulle först bliva en trosfast teolog, innan han tog någon kännedom
°k filosofien, vars irrläror han då lättare kunde genomskåda, och
syftet var ju just att vederlägga filosoferna. Man skulle slå filoso-
fien på dess egen mark och förvandla den till teologiens tjänarinna.
Man bibehöll därför den grundläggande teologiska kursen. Men
när denna slutat, uttog man de bäst begåvade lärjungarna och lät
dessa vid ett särskilt studium provinciale genomgå en kurs i logik
°ch övas i filosofiska disputationer.
I Sverige infördes dominikanerorden redan på 1230-talet och vann
där hastigt en stor spridning. Ett studium provinciale eller logicale
F ’SLm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
