Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kristna tiden - Fornaldarsagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2ig
de övriga episoderna i sagan återgå till byzantinska
den byzantinska litteraturen finnes en dikt om den vise
Han är slav hos en furste och uppger törst, att en
vilken fursten sätter stort värde, lider av ett fel, och
undersökning visar sig uppgiften riktig. För det andra
Men även
motiv. Inom
Ptocholeon.
ädelsten, på
vid närmare o
nämner han, att furstens brud var av låg börd, och även detta
visar sig riktigt. För det tredje omtalar han, att fursten själv ej äi
son till sin förmodade fader, utan till en slav, och tagen i förhör,
måste änkedrottningen medgiva sanningen av den vises påstående.
I en annan form berättades denna saga om den grekiske kejsar
Heraklios, och såsom Axel Olrik visat, stammar den från Arabien.
Men samma underbara skarpsinne röjer ock hjälten i Hamletsagan.
Då konungen av England bjuder honom på ett gästabud, märker
han, att brödet smakar blod, drycken järn och fläsket människokött.
Det befinnes då, att säden, varav brödet bakats, vuxit pa ett slag-
fält; vattnet, som blandats i drycken, hade tagits från en kalla, i
vilken man vid grävning fann rostiga svärd; svinen, från vilka fläsket
tagits, hade ätit av en dödad rövares lik, och alla uppgifterna visade
sig således vara sanna. Vidare yttrade Hamlet, att drottningen hade
en trälinnas later, och vid en efterforskning fann man, att hon verk-
ligen var dotter till en trälkvinna. Slutligen anmärkte Hamlet, att
konungen själv hade trälögon, och även nu måste änkedrottningen
medgiva, att hon begått äktenskapsbrott med en av sina trälar.
Överensstämmelsen är således påtaglig.
Även en tredje episod i Hamletsagan återgår till en giekisk
toman. Motivet är visserligen inom sagans värld mycket allmänt
och handlar om det fåfänga i att söka rubba ödets obhdkehga gang
~ alla känna vi ju sagan om Per Krämare. Men detta motiv före
ligger här i en speciell utformning, som är egendomlig för Hamlet
sagan och den grekiska romanen. Denna senare finnes visserligen
icke kvar i sin byzantinska version, men vi känna den genom en
medeltida fransk bearbetning. Innehållet i denna år följande. Kejsar
Florian får veta, att ett nyfött barn skall bliva först gift med hans
dotter och sedan kejsare i Byzans. För att hindra detta befaller
han, att barnet skall dödas, men den, som skall utföra dådet, drar
sig för detta och lägger i stället barnet utanför ett kloster, och där
uppfostras det sedermera och får namnet Constant eller Constantios.
Då Constant blivit femton år gammal, kommer kejsaren dit och
upptäcker saken. Han skickar då Constant till slottsfogden med
ett brev, i vilket fogden befalles att döda brevets bärare. Men
Constant lägger sig att sova utanför borgen, prinsessan kommer
dit, fäster sig vid den sköne ynglingen, tagei brevet, som han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
