Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den första kristna tiden - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•• v
N f
Kulturen.
I9I
Kristen-
dom och
hedendom.
AHÄNDA har ingen period i Sverige varit
betydelsefullare än den, som följde närmast
efter vikingatiden, men ingen är å den andra
sidan mindre undersökt. Vi känna endast
de stora dragen, och detaljerna saknas. Vi
veta, att svenskarna under denna tid utbytte
asatron mot den vite Krists lära, att handeln
började söka sig andra vägar än förut, att
de sociala förhållandena, som det synes,
att stammar stridde mot stammar, ätter mot j?*« * -j
o
D N
en
en
att
som dock ligga i varje
vissa
Likaväl som varje
romare till sist måste komma till insikt om, att
Rundligt omdanades, ;
^tter’ att Upplands supremati över de andra landskapen faktiskt
ots och att vikingatidens Sverige just under denna period (1050
l25o) övergick till folkungarnas medeltidssamhälle.
Viktigast förefaller onekligen kristendomens införande. Men ehuru
IT|£l1’1 naturligtvis ej får underskatta betydelsen av en dylik trosför-
andring; bör man å den andra sidan ej överskatta den. Intet folk
’ariden kan med ens kasta bort sin gamla kultur och antaga en
och svenskarna på 1ooo-talet blevo icke kristna varken i vår
bds eller i urkristendomens mening, utan bibehöllo i det stora hela
ln gamla föreställningsvärld, ehuru visserligen i en ny form.
ör det första hade det med all sannolikhet utvecklat sig
l^nisk-kristen biandreligion, som förmedlade övergången -
andreligion, som uppstått dels därigenom, att hedendomen så
^a?a fördjupats, utvecklat de möjligheter, Suill UUUK ligga 1 Vä
ednisk religionsform, dels därigenom att asatron direkt lånat vi
^Sender och åskådningssätt från kristendomen.
f ’ailde grek och luiucuc 1111 »isl masie Komma 1111 iiisiKt 0111, an
religjonens naturgudar i själva verket stodo på en lägre moralisk
ndpunkt än människorna, av vilka de fordrade dyrkan, likaväl
aste en tänkande nordbo komma till denna insikt, och i den bittra
sk"1"6’1 Lokasenna bryter denna kritik fram med nästan samma
drPa som i den grekiska filosofien. Dikten är väl författad av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
