Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Grannfolkens litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
motiv. Att dylika unga dikter kommit med i samlingen, är för
övrigt fullt naturligt, och en motsvarighet finnes i 1500-talets vis-
böcker. De ballader, som upptogos i dessa, voro ej de äldsta,
utan de sista och mest moderna, och samma synpunkt att få
ftrnd de sista och på samlarens tid mest populära sångerna var
väl den ledande också för den man, som verkställde samlingen i
Codex Regius.
dessa yngre dikter äro emellertid till stilen alldeles olika de
äldre. Versbyggnaden är för det första mera regelbunden än i de
äldre, likaså strofen, som i de tidigaste ännu ej är fullt stadgad.
Samma strävan att lysa med mytologisk lärdom, som röjer sig i den
Isländska skaldediktningen, visar sig ock i eddadikter som Hymis-
kvida och Alvissmal. Den ursprungliga poetiska kraften är borta,
dke så sällan möter man hela strofer, som helt enkelt äro lånade
från äldre dikter —- alldeles som i de yngre »folkvisorna» ; och
under det att de äldre dikterna blott behandla enskilda episoder
Ur den folkliga hjältesagan, äro de yngre ett slags kompilationer,
Sotn söka spänna över större delen av hjältens liv; med andra
Ord: de äldre äro närmast ballader, de yngre ett slags romanvisor.
Likaså fjärma de sig allt mera från den äkta folktraditionen. De
Samla motiven föreföllo utan tvivel förbrukade, och därför fann
nian på nya situationer, icke så sällan rent nya personligheter, som
abs icke hade någon hemul i den äkta traditionen; en dikt som
Cddrunargratr rör sig med nästan idel nya, sannolikt av skalden
själv tillskapade figurer, och själva situationen är med all sanno-
bkhet fritt uppfunnen. En annan egendomlighet för denna epigon-
d,ktning är, att den med förkärlek begagnar sig av vissa konst-
grePP, skildrar kommande händelser i form av en dröm eller en
Profetia, att dikten ofta har karaktär av en elegisk monolog, att
yriken får ett vida bredare spelrum än i den äldre dikten o. s. v.
Lela denna diktning har ett avgjort litterärt kynne och kan icke
Jara norsk, utan måste vara isländsk. Men är det så, hava vi även
frnnit nyckeln till den så omtvistade frågan om eddadikternas
i allmänhet. De äldsta, som skrivits ännu innan en isländsk
nationalkaraktär utbildat sig till skillnad från en norsk, tillhöra utan
fr^rvel den poesi, som emigranterna förde med sig från hemlandet.
Jngre, men i det hela något så när samtidig, är en grupp av
dlkter, som tillkommit på Island ännu under den hedniska tiden,
<)cb yngst är den isländska epigondiktning efter 1050, vilken jag
nVSs sökt karakterisera.1
. den norska gruppen räknar jag: Hamarsheimt, Skirnisfor, de flesta di °
’ Marnai, vidare Volundarkvida, dikten om Helge Hjorvardsson, den andra sangen
15’
Äldre och
yngre
edda-
dikter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
