Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vikingatiden - Litteraturens bakgrund under vikingatiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
¡■’I 1 •’
: J
i
IOI
Köp-
männens
litteratur.
■H
städes i den ryska litteraturen. Framstammen — heter det i visan
— »var skapad såsom en drake, och bakstammen hade form av ett
vilddjur, tågen och linorna voro av silke och korzinja voro för-
gyllda». »Tågen» kallas kadoly, men vad därmed menades, visste
ej de ryska rapsoder, som föredrogo visan, och de förtydligade där-
för det obrukliga ordet genom att bredvid sätta det begripliga
kanaty = Hnor. Kadoly är emellertid det fornsvenska kaßal = tåg.
»Korzinja voro förgyllda» — detta förstod man icke alls, och ordet
finnes för övrigt ej i ryskan. Men såsom Rozniecki visat, är kor-
zin ja troligtvis en förvrängning av det fornsvenska kiolsija eller köl-
sidorna, som mynnade ut i framstammen och som voro förgyllda.
Solovej kommer från Ledenec, men Ledenec är det ryska namnet
På Lindanäs eller en ort i Aska härad vid Vättern. Han kom-
mer över Dunaj-havet, men därmed menas Rigabukten eller havet
utanför Dünas mynning. Solovej kommer således från Sverige,
ehuru detta ej direkt säges i visan, seglar först på sitt drak-
skepp över Dunajhavet, når fram till kusten, seglar därefter
iu i en flod och kommer på så sätt fram till sin bestämmelse-
ett, Vladimirs hov. Den färd, han företar, är således alldeles den-
samma, som de tusentals svenska vikingar företogo, vilka på 900-
talet reste till Ryssland. Rozniecki kan t. o. m. bestämma, från
vilken trakt av Sverige Solovej kommer. Han kom enligt visan
8från den krusade Veter». Men Veter är icke ryska, och Rozniecki
Lamlägger flera skäl för att härmed menas det svenska Wætur, nu
Vättern. Vi komma således — fortsätter han — till det resultatet,
att den ryska bylinan är en efterlikning av en svensk dikt fran vi-
kingatiden och att den ryska Solovej-visan haft en nordisk före-
gångare. Men denna har troligen varit en dikt, som föredragits
inför en svensk vikingahird i Ryssland, och visan kastar således ett
visst ljus över det litterära livet hos de nordiska kolonisterna i
Ryssland.
En annan rest av denna svensk-varjagiska diktning hava vi i
$tarkadssagan, till vilken jag senare skall komma. Vi hava emel-
frttid lärt känna en publik, hirden, och jag övergår nu till en annan.
Ehr köpmännen, som samlade sig i sina härbärgen och på sina
Marknader, fanns också en särskilt lämpad diktning. Eller kanske
rättare: köpmännen skapade själva en litteratur.
Vi kunna nämligen fråga: varmed sysselsatte sig nu dessa »gäster»,
Här de avslutat dagens köpenskap och om kvällen samlade sig 1
Sltt härbärge vid S. Marnas kloster, i Farmannagården i Novgorod,
’ Hedeby eller i tälten på Brännöarna? Närmast tillhands ligger
väl att gissa, att man ungefär som i våra dagar lyssnade till anek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
